Skagern

Skagern:
Det blev Skagern i Söndags. Klockan ställdes på 02:15 och det var inte utan att jag blev lite imponerad när jag klev upp en halvtimme senare. Det är sällan man lyckas ta sig upp i tid såhär på ålderns höst. Kanske var det lite fusk med uppstigningen då jag hade en överjävlig tandvärk pg.a en utdragen visdomstand och knapp kunde sova ändå. Jag packade fickorna fulla av värktabletter och började köra mot båten. På vägen dit hörde jag det omisskännliga ljudet av ett dåligt hjullager från bilens akter. Lyckligtvis försvann ljudet när kopplade på båten. Så det är nog bara att inte koppla av båten så ska troligtvis det problemet vara ur världen.

I skagern möttes jag av en utomordentligt fin ramp vid otterberget. Den fina rampen tillsammans med det underbara faktum att det går att köpa fiskekort på nätet till Skagern ger ett väldigt positivt intryck av sjön. Det är skönt att slippa våldsgästa gamla gubbgriniga gubbar alldeles för tidigt på morgonen i jakt på ett fiskekort de helst inte vill sälja.

Jag hade i grejerna vid 0530 ungefär. Strax därefter började det regna, något det fortsatte göra under resten av fisketuren. Första fisken högg på en Westins tjockis i en blåaktig färg. Fisken kändes kanske stadig och tog lite lina innan den lossnade. Strax efter den fick jag en minigädda på en bomber 16a.

Den tränade sjömannen kan ana att det är ett litet regnområde på väg in 

Det nappade inget mer där jag fick den första gäddan så jag tog en liten utflykt norrut i sjön. På vägen dit körde jag över några kanonfina ekon på ekolodet, det såg ut ungefär som det kan göra på Fryken när Gäddorna/Gösar är på bettet. Jag la en waypoint och bestämde mig för att vände runt och ge dem ett försök till. På vägen tillbaka till punkten högg det på en blå salmo whitefish. Jag fick 3 gäddor till i området, alla stöpta i ungefär samma form och vägde mellan 4 och 6 kg.

Gädda i dagens standardstorlek. På bilden syns även dagens bästa bete 

 Sen började det regna ännu mer, det var ett sånt där regn som gjorde att man blev osäker på vilken sida vattenytan man egentligen befann sig på. En genomsur Anders kunde inte längre hindra impulsen att åka hem längre. Att plana var dock inte att tänka på för jag såg ingenting. Jag nöjde mig istället med att trolla åt rätt håll. Halvvägs till rampen dök ett gigantiskt måsdyk upp i ösregnet. Massor av abborrar jagade på storgrund över 6-7 meter och ett hundratal måsar flög runt och dök.
Jag fick 2 gäddor till när jag körde igenom måsdyket, en på en super shad rap och en på en westins tjockis. Nästan samtliga fiskar under dagen föll för wobbler med lite blåaktig färg. När regnet la sig plockade jag upp och begav mig hemåt, klockan var då 1330 ungefär.

En katt bland hermelinerna. Råkade okynnesköpa en vänstervevad Luna 300 på blocket som jag testvevade lite under turen. En trevlig bekantskap. Nu återstår bara att hitta ett användningsområde för den.  

I rampen pratade jag med några lokala förmågor som var på väg ut. De sa att det brukade vara bäst gösfiske på eftermiddagen. Så det är den undanflykten jag valt att använda som förklaring till varför jag inte fick någon Skagerngös.  Fel tidpunkt helt enkelt.

Vättern förra helgen

Det var ett tag sedan jag skrev något här nu. Jag har fiskat en del men istället för att försöka mig på någon form av sammandrag av sommaren så hoppar jag helt enkelt till den senaste turen. 

Vättern fredag:

Jag har sedan någon vecka tillbaka ställt båten hos en kompis brorsa i Vretstorp. Att ha båten lite närmare öppnar för lite afterwork fiske i närheten av Örebro. Det blir snabbt väldigt uppenbart hur jäkla off Örebro egentligen ligger när stadens enda något sånär vettiga resmål Vättern fortfarande ligger häpnadsväckande långt bort. Förra fredagen slutade jag tidigare på jobbet och körde mot Vretstorp för att hämta båten och sedan vidare till Karlsborg, en nätt liten resa på sisådär 10 mil. 

När jag la i båten i Karlsborg hade jag sällskap av stora delar av Mellansveriges turister och ett kompani militärjeepar som övade på att åka i cirklar runt hamnområdet. För en vanlig lekman var det inte helt uppenbart vad övningen egentligen gick ut på, men vad vet jag, jag har ju inte ens gjort lumpen.  

När båten var sjösatt åkte jag ut ganska mitt på Vättern till ett stort område där det är ca 30 meter djupt och stupar mot betydligt djupare vatten.  Jag brukar fiska röding ungefär en gång per år och det år svårt att få någon riktig känsla för det. För det första känns det lite naket att hoppa över paravanerna, att fiska med färre spön än tillåtet ger samma obehagskänsla som att köra bil en bra bit under hastighetsbegränsningen. 

Här någonstans kände jag att det var rätt beslut att åka tidigt från jobbet. 

Det är lite ovant att fiska på 25-35 meter och man vet inte riktigt vad man ska hänga på för grejer. Jag öppnade med en pärlemorspinnare, en Vibraxspinnare, 2 löjor och en Apex. Det är något humoristiskt över att först lägga ut en spinnare och sen försiktigt tackla en löja så den inte snurrar för fort.

Första hugget kom på en pärlmorspinnare tacklad några meter över en blänklänga. Längan gick nog på sisådär 31 meter med en löja precis ovanför, sen kom spinnaren sisådär 2-3 meter ovanför längan. Första hugget var en röding på strax under 50 cm. Även andra och tredje hugget föll för samma bete. Röding nummer två var i samma storlek och nummer tre var ungefär 55 cm. Jag fick ännu en för liten innan det var dags att söka natthamn. 

Lördag: 

På lördagen åkte jag ut på sjön vid ungefär 0500. Första timmarna hände ingenting och jag tacklade om till lite fler löjor i lysskallar på Riggarna. Efter att ha kört någon timme med de nya betena börjar jag känna att livet är sådär orättvist. Varför hugger det inte för mig ? Jag sicksackar lite apatiskt över ett spegelblankt Vättern och funderar kring livets stora frågor som te.x  - Borde jag åka hem ? - Om jag åker hem, vad ska jag äta för mat då ? - Är det inte så att det hade nappat bättre om man hade en fetare båt ? osv osv. 

När det där utspelar sig på ekolodet för ungefär 100 gången är det lätt att bli lite apatisk. 

När jag är färdig med att tycka synd om mig själv kollar jag mina 4 djupriggsspön och kan konstatera att på pärlemorspinnaren sitter en röding i 45 cm klassen som inte har löst ut och de två nedersta löjorna är helt mosade. Det är inte otänkbart att det faktum att tre av fyra beten inte fiskade alls påverkade resultatet. Så kan det gå när tankarna är någonstans.   

Jag riggar ut betena igen och räddar upp situationen någorlunda med en röding på 63 cm som föll för en Löja i en glow swedishflag VK skalle på 27 meter. När klockan närmar sig 12.00 plockar jag upp och skyndar mig iväg till ett dop i Värmland...  Glömde bort att ta kort på fiskarna, men de såg ut mest som rödingar brukar göra. 

Rensade rödingarna när jag kom hem, den lilla hade små nors och spigg i sig, den lite större hade 3 rejäla siklöjor mellan 10 och 15 cm... 

 I morgon ska jag kanske ut på trollingpremiär på Skagern. Kanske dyker upp en rapport från det snart :)