Laddade till tänderna med alldeles för lite mört begav vi oss mot bamsegösarna runt sju snåret på lördagsmorgonen. Vädrets makter log mot oss, en av de soligaste och varmaste dagarna på länge hade vi prickat in. Vi laddade släden med alla prylar och gick ner mot sjön. Efter det självklara och nära på obligatoriska vältandet kom vi ner på sjön och kunde traska ut. Sånär på lite snö och små områden av dubbelis var det en ganska samarbetsvillig våris under våra fötter. Vi kopplade släden efter jaktlabben Hugo och fick därigenom en miljövänlig fyrhjulsdriven dragbil, helt perfekt. Lika bra att löpa linan fullt ut och försöka undvika alla former av motion om tillfälle ges.Väl på plats började vi loda in oss,grundaste. Spöna placerades ut över 4-15 meters djup. Tidigare år har huggen kommit lite högre upp i slutet på säsongen, men i år är inte som tidigare år och frågan var om gösarna hade märkt det eller inte. Vi satte mörtarna på varierade höjd ovanför bottnen. Ganska snart efter att jag satt ut mitt sista spö fällde det på ett spö, men den fisken missades. Direkt efter fällde ett annat spö men även den fisken missades, kvar fanns dock en mört med tydliga bitmärken efter någon som rimligtvis var en Gös. Jag riggade ut mörten igen (vi hade 4 extra mörtar så återanvändning var liksom det enda rätta) Efter att jag riggat färdigt hör jag hur det plingar på samma spö där den första fällningen varit. Jag springer dit och linan rinner iväg från spolen i ganska sakta takt. Mothuggets möts av några halvtrötta knyckar och ganska snart ser jag tafsen i hålet, följt av ett göshuvd. Trevligt:) Gösen väger 3,5 kg och högg på ett av de grundare spöna. Klockan är 0900, första gösen är landad och vi har 3 reservmörtar... Vi anar stundande mörtbrist...

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar