Gäddfestival

Förra helgen (24-25 september) var det Tävlingsfiske som gällde. Kanske kan vara bra att påpeka att fiskandet skedde i Fryken. Tydligen är det numera fler tävlingar som går den helgen. Det är ju skönt att tävlingarna går samtidigt så man inte glömmer bort när de är. Hoppas fler tävlingar lägger sig på samma helg nästa år, det tjänar vi nog på allesammans.

1200, då skulle Mariestadsfolket anlända och årets stora gäddfestival börja på allvar. Det har blivit något av en tradition att ha mariestadsfolket på besök under festivalen. Det revolutionerande med årets ankomst var att den skulle ske 12 på dagen, inte 12 på natten.

Då fiskesäsongen hittills iår gått fullständigt åt (f)anders var det liksom dags att bryta det mönstret nu. Laxsäsongen står framför dörren och innan dess behöver någon form av medvind hittas, i vilket fall vore det skönt om den värsta motsjön gav sig om än bara temporärt.

Mariestadsfolket anlände runt 1800 på fredagen. Båtarna trailades i och vi började de viktigaste förberedelserna inför tävlingen. Överst på listan stod självklart mat. Tävlingen till ära hade två nya mattermosar köpts in. För er som inte vet det så finns det i dagens moderna samhälle nu stora möjligheter att slippa undan dödligt tråkiga sönderklämda mackor i matsäcken. Tobias och jag införskaffade därför termos pizzor. Termos pizzor är som vanliga pizzor är mest, fast man rullar ihop dem i en termos efter tillagning.

Jag satsade på ett säkert kort, en grandiosa hämtpizza. Tobias gick lite crazy och köpte en ännu större pizza, en grandiosa big one. Jag sa till honom att det inte var helt säkert att det där skulle funka, ibland är helt enkelt termosen för liten. Tobbe bestämde sig för att satsa allt på ett bräde och valde den större modellen.
Tanken var att vi skulle städa och plocka iordning allt i båten under fredagsnatten. Vid något svagt tillfälle hade jag erbjudit mig att gå nattvakt 02-0600 på fredagen. Det ösregnade konstant hela kvällen och Tobias och såg inte fram emot nattvaktsäventyret. Lyckligvis dök räddningen upp i form av Skyttes lantbruk som tog vårat vaktpass. Får bli ett sponsorklistermärke på båten nästa år. Vi behövde därför inte vara vid starten förens strax före 0600 när kiosker och annat skulle startas upp för dagen. När vi anlände vid 0530 ösregnade det fortfarande. Flera tält hade vält och strömmen hade gått, kul start.

Händig som man är gav jag mig tillsammans med Carl ut på elfel-sökning. Vi följde lite kablar åt några olika håll och ryckte i några kabeldosor. Det var lite som när bilen stannar vid vägkanten. Även om man inte har en susning om vad man ska göra åt saken måste man ändå öppna motorhuven och spontant rycka i lite grejer. Funkar inte det kan man alltid sparka lite på däcken. El kablar och el stationer har inga däck, då är det inte lätt att veta vad man ska sparka på för att få dem att starta. Lyckligtvis fick vi snart uppbackning av en händig man som löste situationen gallant på några sekunder.

Lördag:
Regnet fortsatte och redan innan starten var man rejält blöt. Kaptensmötet gick av stapeln vid 0930 och när det var färdigt gick vi mot båten. Det blåste en ganska hård nordanvind och regnade friskt över startområdet. Vi insåg att transporten mot fiskeplatsen inte skulle bli alls kul i det här vädret. Vi hade naturligtvis valt att fiska längst bort, det är ju alltid bäst där.

Vi kastade loss båten (tror jag det heter) och tuffade på mot starten. Helt plötsligt gick starten precis efter att vi lämnat bryggan. Vi tuggade oss ut ur femknops området innan vi kunde gasa på och börja klättra norrut genom vågorna. Det slog rejält genom hela nedrefryken och vi var tvungna att hålla igen lite på gaspådraget. Väl på andra sidan nilsbysundet blev det betydligt behagligare och vi kunde tilta upp och race:a på mot de tilltänkta fiskeplatserna. Vi skulle fiska på några grund i norra änden som brukar vara relativt fångstsäkra. Då vi är lyckligt lottade med ganska bra fartresurser och en tillsynes fullständig likgiltighet inför bränslekostnader brukar vi hinna göra den första vändan i relativ avskildhet innan konkurrenterna anländer. Tobias och jag har en tendens att fånga precis all fisk under tävlingen i just första vändan, så har det i alla fall varit tidigare år. För att fånga fisk senare på dagen krävs finess eller någon annan egenskap vi uppenbarligen inte besitter.

Det ösregnade och blåste kraftigt när vi nådde dagens första fiskeplats. Vi sjösatte grejerna så fort det gick i den hårda motvinden och åkte sedan upp på första grundet. Första vändan gav inget och vi började omedelbart misströsta. Första vändan är bästa vändan... Vi vände och gick över grundet igen och nu högg det faktiskt. En liten 60 cm gädda hade fattat tycke för fegisbetet nummer ett i mulet väder: bomber 16 plo. Fler båtar anslöt till grundet och efter en resultatlös vända valde vi att testa nästa grund som fortfarande fått vara i fred.

På vägen dit rotade vi fram våra pizza termosar. Tobias fick ganska omgående problem att få ut sin mat ur termosen, den hade liksom fastnat. Det gick nästan att se paniken i ögonen, den varma goda pizzan var så nära, men ändå så långt bort. Det så kallade ketchuptricket med mycket skakande och slag räckte inte för att få ut härligheten. Synen var tämligen underhållande, inga bestick fanns i båten och själva förtäringen fick ske genom att gräva ut bitar med fingrarna. Jag var nöjd med mitt val av den lite mindre pizzan. Mitt i pizza massakern tjongar det till i ett innerspö. En Westeinstjockis i plo har lockat fram en gädda i snäppet större än den förra. Gäddan lyckas göra en fullständigt fenomenal variant av ”krokodilen” i håven och lindar upp allt löst håvgarn runt sig och betet, det sitter jättefast. I samma stund signalerar ett ytterspö hugg, en Yu-zurie denna gång. Gäddan kommer snabbt in till båten och vi har en lätt kaotisk situation med trassel och sprattlade gäddor. Vi lyckas få ordning på det hela och kan snart kasta i gäddorna efter att ha fotograferat dem.

Själva fotograferandet var ganska intressant på en halkig båtbotten i guppigt väder. Vi manövrerar runt bland båtarna för att ta oss tillbaka dit det högg. Under navigationen blir vi förvånade över vilken skillnad det kan vara på olika höger. I den bästa av världar borde högerregeln gå bothways, dvs ibland väjer man och ibland får man företräde, lämpligtvis beroende på om man kommer från höger eller inte. Att få uppleva företräde verkar mycket ovanligt i vår båt oavsett vilket höger vi kom ifrån.

Vi lyckades fånga två gäddor till under lördagen, en på bomber 16 plo och en på tjockisen i samma färg. Vi hade därmed 5 gäddor när vi gasade mot målgången. Tillsammans vägde de in på 14300 gram vilket gav oss en tredje plats inför sista dagen. Vi började känna oss festivalnervösa, en gång för många år sedan låg vi också tre inför andra dagen. Då vann vi...

Söndag:
Inför söndagen var vi taggade, men vi anade att det skulle bli svårt. Söndagens fiske brukar vara otroligt mycket svårare än lördagens fiske som i sig är betydligt svårare än vanligt. Vinden var lite snällare under söndagen och det regnade inte alls lika friskt. Nedre Fryken var betydligt lugnare än lördagen, mellan fryken borde vara riktigt medgörlig, oftast blåser det mest i nedre fryken. Tobias filmade lite av starten, kvaliten blev lite sådär stundtals men det låter ju fränt i alla fall.



Söndagen den 26 september var inte oftast. Halvvägs genom mellanfryken stötte vi på patrull i form av rejäla dyningar. Dyningarna harmonierade inte med mitt skrov och allt började studsa runt. Vi slog av på farten och kämpade oss uppåt, efter en stunds stampande nådde vi dagens destination. Planen var att fiska på ett par grund som låg något söder om de grund vi fiskat på dagen innan. Vi skickade ut prylarna och njöt av att vara någorlunda själva. När jag satt ut innersidan och skulle sätta det första ytterspöet löste det innersta spöt ut. Fisken går tungt i vattnet och vi anar en skaplig gädda. Gäddan har dock lyckats kroka sig lite konstigt och den visar sig vara i ungefär samma storlket som fiskarna från gårdagen, dvs runt 70 cm. Fisken Föll för en Yu-zurie.

Vi snurrar tillbaka över platsen men inget händer. Vi går upp på ett annat grund och hamnar lite väl långt in. Det drar i samtliga innespön och vi anar att bottennappet är nära. Vi klarar oss utan bottennapp men yttersta spöet slutar inte dra. Jag löser ut det och kan veva in en pluttgädda. 49 centimeter lång är den, minimimåttet är 50... Vi kastar i gäddan och konstaterar att i tävlingssammanhang är 49 cm gäddor och vildlaxar det värsta vi vet.

Sen är det dött för oss ganska länge och vi anar att vi kommer rasa hejdlöst i listorna och vi inte åstadkommer något illa kvickt. När klockan slår ungefär halvtid är vi tillbaka på platsen där vi fångade söndagens första gädda. Då hugger det på ett innerspö, en blå 7 tums tomic har lockat fram ännu en 70 cm gädda. Vi vänder runt några gånger till men grundet är stendött för oss. Vi bestämmer oss för att fiska norrut då många båtar redan tycks ha vänt hemåt. Vi får vara ganska själva på ställena från i lördags, men det är helt dött, vi fångar inget mer på söndagen.
Efter en nervös invägning startar prisutdelningen. Sammanlagt har vi samlat ihopp ca 20 100 gram, och vi är osäkra på hur långt det kommer räcka. De teamen som låg framför oss igår verkar inte ha förbättrat sina resultat nämnvärt. Det visar sig dock snart att teamen under oss har fiskat bra och vi får se oss omseglade av flera stycken.

Vi slutar på en 6 plats totalt vilket vi är mycket nöjda med, vårt näst bästa resultat någonsin! Extra roligt med årets tävling var att hyggligt många valde att fiska C&R och att sammanslagningen av c&r och c&k klasserna gick smidigt och problemfritt. Kul att alla kan tävla i samma klass! Jag hoppas att upplägget kopieras och att fler tävlingar nu kan erbjuda c&r som ett fullgott alternativ