En blogg om diverse äventyr till sjöss, på land och säkert även nån avstickare mot rymden under raketen.
onsdag 26 maj 2010
Lillängshamnen fortfarande öppen!
Dalbosjön
Jag har faktiskt hunnit fiska lite. För tre helger sedan var jag och Noyman på Fiskesnack ute och gjorde en tvådagars i dalbosjön. Rapporter om kanonfiske gjorde oss förvantansfulla och ivriga. Precis så vuxna som vi trots allt blivit så väntade vi ändå med att åka, det utlovades hårda vindar på lördagsförmiddagen så vi siktade på att ha båten i vid lunch och köra kvällspas plus nästkommande dag. Vi provianterade rejält på vägen, vi skulle trots allt vara borta i en och en halv dag. Ett kilo kareskivor, en kyckling, 4 kycklinglår, 16 ägg, någon limpa, massa godis, energidryck och lite potatissallad. Det borde två karlar äta upp i sin meningslösa strävan att imponera på varandra.
Fisket började kanon, nästan för bra, det är farligt att öppna för hårt. Vi la oss i medvind så vi kunde börja lägga ut spöna båda två. När Noyman på fiskesnack lagt ut sitt första spö tjongade det till i planerlinan. Fisk! Upp kom en öring på ca 4kg. Vi riggar ut igen, den här gången hinner noyman på fiskesnack få ut två spön, sen tjongar det till igen. Den fisken bränner vi men ett luftsprång avslöjar att den var i ungefär samma storlek.
Vi snurrar vidare och rekognicerar. Under kvällen hinner vi missa 3 eller 4 fiskar till, Inget riktigt flyt alls. Fiskarna äter planerfiskade siklöjor med 20-60 gram bly framför. Vi plockar in grejerna vid 21 och åker mot vår natthamn. På vägen in studsar vi fram i medsjön, det är skönt att vara på sjön. Jag tittar på mina fina nytillverkade transportspöhållare i aktern. Där står 10 tekotarullar med spön och gungar med i vågorna, jag myser. Det rasslar till!? Jag tittar bak, de 10 fina transportspöhållarna med tillhörande trollingspön har blivit 9. Förvisso fortfarande fina, men 9 är en för lite. Den nytillkomna luckan och förlusten på en bra bit över 2000 kr som den innebär är mycket ovälkommen. Får någon en tekota med Hardcore spö utanför Skarven så får ni gärna säga till:)
Väl i land svär vi lite över förlusten och passar på att dra åt lite skruv, det där ska helst inte hända igen inom överskådlig framtid. Vi grillar istället. Få saker får en på så bra humör som en överdriven mängd kött serverat på ett nästan lite slarvigt sätt, helt utan fjantiga servetter, bordsvett och mineralvatten. Noyman på fiskesnack visar sig vara en lätt match i grillat kött fighten. Kanske lät han mig vinna, pga dagens förlust. I vilket fall är det alltid skönt att vinna en tävling med substans. Vi kryper till kojs och jag kan snart konstatera att här i båten, där kommer inte jag somna. Noyman på fiskesnack somnar i en mening och drar sedan timmerstockar av allra största sort. Jag smyger upp till bilen och lägger mig i baksätet med benen ut igenom dörren, Skönt. Storfräsare Lundqvist skrev en gång att man inte får ligga för bekvämt, för då orkar man inte upp och fiska i tid. Det ligger något i det för jag och framförallt min rygg var klar med sömnen redan efter någon timme.
Vi stack ut och kände oss rätt laddade. Riggade ut våra nio spön och började leta. Timmarna gick... Timmaran fortsatte gå och vi bestämde oss för att gå in lite närmare land, vattnet var betydligt varmare där. Tjong tjong sa det så hade vi dubbelhugg. 2 gäddor. Vi fortsatte sedan dra 6 gäddor till innan vi stack därifrån. Inget mer hände den dagen. Båtarna runt om hade också rätt kasst fiske, vi hade kommit för sent. Ett av livet största problem sånär vid tvåsamhet. Vi bestämde oss för att ge oss i tid, plockade upp grejerna vid 18.30. Det innebar att Anders kom tillbaka till örebro (där jobbandet sker) redan 0030. Huruvida det var i tid går kanske att diskutera.
Har fiskat vänertrophy också, kommer en liten notis om den i morgon kanske?
fredag 16 april 2010
Lillängshamnen öppen!
Lillängshamnen är nu öppen! Var ner och kikade förut idag och det såg inbjudande ut:) Hoppas kunna begå premiär snart. Båten är ännu inte riktigt färdig men jag hoppas innerligt att den blir det hyfsat snart. Kanske blir någon form av fiskarfänge på lördag eller söndag, det är nu det kritiska ogonblicket kommer, finns det några vänner kvar när jag inte kan stå för båt!?:)
I övrigt är jag tämligen sysselsatt med att begrava huvudet bland lagar och förarbeten, skriver nämligen D-uppsats, det sista jag ska gör innan jag är klar... Ett mycket trivsamt nöje i vårsolen. På så vis är det väll bra att båten inte är i ordning, det är inte så lätt att bara skita i uppsatsen och åka ut på sjön.
måndag 5 april 2010
4 dagars katastrof dåligt fiske...
Första huggen lät vänta på sig och återigen blev det bevisat att även om det är lätt ibland så är det fan i mig aldrig enkelt i längden. Under dagen fångar vi 4 gäddor på mellan 2 och 4 kg. Vi missar lite hugg som skulle kunna ha varit gösar. Jag har fått lite känslan av att gäddor som bor i frivattnet överlag laddar ganska hårt när de tar betet, gösarna verkar vara mer gösiga även ute i pelagialen. Därför kan man med hjälp av förhastade slutsatser ganska enkelt få en uppfattning om det är en gädda eller gös som varit framme, övervarvar spolen är det en gädda. Står det mer still är det en gös...
Onsdagen:
På onsdagen var det dags för ett rejält jäkla långskott som jag och Andreas dilen skulle utföra. Tanken var att om det gick att fånga gösar strax under isen på andra sjöar, borde det funka även i hemma sjön fryken. Vi packade bilen full och åkte mot sjön. Under oss fanns uppskattningsvis 80-100 meter vatten och våra mörtar skulle dingla där strax under isen, det kändes lite hopplöst. Jag inledde dagen med att skära av mig större delen av vänster tumme på borrskäret. Tack var minusgrader och snabbt agerande med liten handuksbit och eltejp kunde blodvitet skjutas upp lagomt till hemkomsten.
Vi placerade våra mörtar på allt mellan 2 och 15 meters djup. Strax före lunch högg första fisken på en ytligt fiskad mört. Spolen nära på övervarvade och efter att ha krokat fisken kunde vi snart landa en gädda på 4-5 kg. Nästa fisk högg även den en ytigt fiskad mört, fast på ett mer försiktigt vis? Efter mycket möda fällde vippan och linan rullade ut i ganska långsam takt. Gös? Jag gjorde ett mothugg och möttes av ett nära på obefintligt motstånd. Efter några vevtag kände jag nått, som kanske var lite tyngre än mörten... En gädda på ca ett halvkilo tyckte att 2 meter under isen mitt ute på fryken var ett bra ställe att bo på.
Under dagen kan vi konstatera att den mörka fläcken mellan mina och Andreas spön faktiskt var en nästan öppen råk, vi gick omvägar till Andreas spön efter det... Återigen ser vi hur viktigt det är att följa den urgamla regeln. "Föreställ dig isen som en serie anställningsintervjuer, sen är det bara att slingra sig fram och försöka undvika de allra mörkaste områdena."
Innan dagen tagit slut hinner det fälla två gånger till, vilket resulterar i två gäddor till, även de av mindre format. Vi får även vår belönig för att ha härdat lite extra i form av ett regn som sveper över lagomt till att vi ska traska in till bilen. Bilder från onsdagen finns på anderas blogg: http://salmontroll.blogspot.com/
Torsdagen
Gösfisket hade gått sådär, därför kanske man skulle fiska gäddor? Jag, Adam karlstad och Wikström junioren åkte därför ut på Fryken för att fiska gäddor. Vi placerade våra spön lite med hänsyn till att gäddorna kanske snart skulle in och leka. Något i det tänket gick allvarligt snett och under dagen kunde vi räkna in 1 fällning, den brände vi. Dagen var dock inte helt bortkastad utan kan faktiskt ses som en satsning på ungdomsverksamheten i klubben, en ismete dag. Som kanske borde inletts med en kläddag. Wikström-junioren fick använda sig av plastpåsar kring sina föga fältmässiga tennisskor:) Men han ska ha all heder, han klagade förmodligen minst på att det var kallt under hela dagen...
Wikström junioren stod dessutom för torsdagens bästa kommentar. Jag och Adam mumsade nygrillade jättestora jättegoda hamburgare (med burgare i den här gången), Wikström käkade grillad falukorv (utan nått till) Därför frågade vi lite försiktigt om han var avundsjuk. -Avundsjuk!? Jag har ju falukorv!..
Svaret kom snabbt och självklart, som om vi ställt den dummaste frågan i världen. Man blev rörd och nästintill tårögd, genast återfick vi tron på Sveriges kommande generationer. Vi fick det svart på vitt att framtiden består av mer än lattedrickande, modebloggande, paradisehotelltittande 90-talister med drömmar om en statsjeep utan terrängegenskaper.
Fredagen
var det fosterställning som gällde efter att ha välkomnat påsken inte bara med ägg.
Lördagen
Inspirerade av framgången på torsdagen (ett fäll) tänkte vi att det där gör vi igen. Jag och Wikström junioren möljde ut ett gäng spön i ett underbart vårväder. Vi testade en ny plats och hade ganska höga förhoppningar, det kändes lite rätt. Men solskenet bedrog, det var inte ett dugg rätt. Ett fäll hade jag och det brände jag i mothugget... Vi packade ihop stax före 1600 och traskade hem över en allt mosigare is.
Jag tror inte iseländet håller att gå ut på i så många dagar till, snart kanske man kan sysselsätta sig med något vettigare? Ismete-grejerna är hur som helst inställda i förrådet igen, förhoppningsvis behöver de inte åka fram på ett rejält tag. Nu längtar vi efter öppet vatten och färdigställda båtar.
måndag 29 mars 2010
Gösprojekt på nya domäner

Klockan 0530 slöt vi upp och började packa in alla prylar i bilen, ganska snart kunde vi i vanlig ordning konstatera att en Audi A4 har häpnadsväckande små innerutrymmen. Ska man lasta prylar är det liksom volvo kombi som gäller. Man kan säkert ha en jeep också men i ett storleksfixerat samhälle känns det aningens onödigt att skyllta med att det är precis där det brister. En Volvo kombi som inte drog kopiösa mängder bränsle, en Volvo kombi som inte hade som vana att köra fast så fort det inte var nedförsbacke, det vore en exemplarisk bil.
Med GPS:ens hjälp navigerade vi oss ut i obyggden och kunde lite förvånat notera viss islöshet under broarna vi körde över, jaha? När vi anlände till platsen vi skulle gå ifrån blev därför den oundvikliga frågan: finns det ens någon is därute i dimman? Det var duktigt långt till den tilltänkta fiskeplatsen och vi var mycket nöjda över det förutseende beslutet att lägga in en punkt i en bärbar GPS. Så vi lastade släden med fiskeprylar och gick utåt, in i dimman, sen såg vi inte land på ganska många timmar... Sikten var kanske 50-60 meter och vi fick hela tiden kika på gps:en så vi gick år rätt håll. Det hela började kännas precis sådär hopplöst som ett projekt i inledningsfasen så ofta gör.
Ungeför klockan 0800 kunde vi borra de första hålen, vi letade efter en friliggande platå på 10-12 meter som är omgiven av djupare vatten. Ganska snart fann vi vad vi sökte, vilket var högt över förväntan eftersom dimman inte lät oss ha någon aning om vart land egentligen bodde. Vi riggade ut prylarna, mörtarna placerades från iskanten ner till 12 meter. Ett uppfriskande vinterregn svepte över oss och en behaglig blöta började sprida sig över kroppen, det blev lite väl fuktigt när dimman allierade sig med snålblåst och regn. Vi började längta efter de där hamburgarna vi skulle grilla senare, oj vilken värme de skulle sprida. Vid 0900 fäller det för första gången, en högt fiskad mört har lockat en 2-3kg gädda till hugg. Fisken återutsätts snart och det fäller på ännu ett spö, en lite bättre gädda på 4-5 kg är uppe och vänder på isen, även denna faller för en mört ganska högt upp i vattnet. Sen fäller det igen, den här gången är det bättre motstånd men strax innan iskanten smäller floucarbon tafsen... Gäddorna tycks talrika, men vart bor gösarna?
Klockan närmar sig 10 och vi börjar prata hamburgare på allvar. Jag förklara stolt att jag länsat mitt kylskåp och vi har ost, tomat, gurka, sallad ketchup dressing och allt möjligt, mums skulle det bli. Vi avbryts i våra lunchtankar med ett försiktigt hugg på ett av spöna, vippan stannar i hålet. Ett lite sådär typiskt gösbeteende vissa dagar. Adam Karlstad springer dit och kan ganska snart hissa upp en fin gös på isen, 4,1 kg och hela 80 cm lång. Fränt, det funkar tänker vi och tittar på varandra i det dimmiga regnblöta och allmänt vedervärdiga vädret. Sen fäller det lite längre ut, återigen på Adams spö. Adam visar att det är biolog man ska vara och slänger upp ännu en gös på isen, snäppet större än den första, 4,3 kg och 82 lång. Båda gösarna bet mörtar 2-3 meter under iskanten.
Vi återvänder till basecamp och ska laga hamburgarlunch. Jag inser ganska snart mitt misstag, nog för att jag har tömt hela kylen på ätbara grejer, men det är i f

Efter lunchen fortsätter det att fälla lite, men vi krokar nästan inga fiskar, vipporna strular lite och fäller inte som de borde. Bitmärken ser lite gösiga ut även om det naturligvtvis är svårt att vara säker. Vid 1230 börjar mina hungriga och blöta medfiskare låta lite som en dagisklass på en regning friluftsdag, det är inte mycket som är bra. Det hela vill sig inte bättre än att vi viker oss strax efter 1300 och går in i dimman igen.
Projektet fungerade och ett nytt försök blir nog redan i morgon:) Jag är ledig några dagar då förhoppningsvis sista tentan i mitt liv skrevs i morse, snart tar dock uppsatsskrivandet vid men det tar vi när det kommer. Först ska det firas tenta med bamsegösar:)
söndag 21 mars 2010
3,5kg gös lite gäddsnärtor

Väl på plats började vi loda in oss,grundaste. Spöna placerades ut över 4-15 meters djup. Tidigare år har huggen kommit lite högre upp i slutet på säsongen, men i år är inte som tidigare år och frågan var om gösarna hade märkt det eller inte. Vi satte mörtarna på varierade höjd ovanför bottnen. Ganska snart efter att jag satt ut mitt sista spö fällde det på ett spö, men den fisken missades. Direkt efter fällde ett annat spö men även den fisken missades, kvar fanns dock en mört med tydliga bitmärken efter någon som rimligtvis var en Gös. Jag riggade ut mörten igen (vi hade 4 extra mörtar så återanvändning var liksom det enda rätta) Efter att jag riggat färdigt hör jag hur det plingar på samma spö där den första fällningen varit. Jag springer dit och linan rinner iväg från spolen i ganska sakta takt. Mothuggets möts av några halvtrötta knyckar och ganska snart ser jag tafsen i hålet, följt av ett göshuvd. Trevligt:) Gösen väger 3,5 kg och högg på ett av de grundare spöna. Klockan är 0900, första gösen är landad och vi har 3 reservmörtar... Vi anar stundande mörtbrist...
fredag 19 mars 2010
Ismete i morgon:)
Det bästa med ismete är att man inte behöver släpa så mycket fiskegrejer. Förvisso är mörthinken rätt tung, men det kompenseras av att man kan dra den på

Båtmeckar projektet står lite still, men beräknas ta fart om någon ve

fredag 12 mars 2010
Båtmeck
Tanken är att båten skall optimeras lite, större fiskeutrymme skall uppstå genom amputering av diverse onödiga estetiska detaljer. Det första som får stryka på foten är soffan. Efter tre års flitigt användande kan jag konstatera att en sol/bad soffa inte alls lockar bikini-brudar i mängder till båten, det är visst bara i reklamblad sånt händer. Rent fiskemässigt är soffan en katastrof, och om den inte innebär regelrätta bikini-besök har den sedan länge överlevt sitt syfte. Soffan plockades egentligen ur redan för nått år sedan och ersattes av en föga optimal träskiva, en garderobsskiva som mirakulöst nog passade perfekt över balkar och tank. Garderobskivan var i övrigt inte alls särskilt bra och vägde i slutet av säsongen ungefär lika mycket som resten av båten. Skivans densitet och soliditet hade kommit att likna blöt masonit, den behövde avlösas av en mer långsiktig konstruktion.
Långsiktighet har aldrig riktigt varit min filosofi, står valet mellan att parkera båten någon vecka och fixa en bra lösning, eller att döda en av mors garderober och låna luckan för att kunna fiska redan samma kväll, ja då faller sig garderobsalternativet helt naturligt. Den senaste tidens något bistra omständigheter med snö och is inom all överskådlig framtid fick mig att göra slag i saken. Jag konsulterade några bekanta som berättade att plast det är enkelt att jobba med det.
Båten kördes därför till ett inomhusgarage och efter lite telefoninstruktioner fick jag reda på ungefär vad som borde göras, och var tryckluftssticksågen fanns. Jag visste inte riktigt vart jag skulle börja, men samtidigt fanns det ingen tid att förlora så jag slängde mig in i projektet. Stötte på patrull ganska tidigt då jag misslyckades kapitalt med att få loss slangarna till tanken. Tanken slog mig att jag kanske inte borde gå vidare med projektet om jag inte ens klarar av det mest väsentliga av förarbetet. Men jämna mellanrum kikade en snubbe in i båten för att uppdatera sig kring den mycket jämna matchen mellan Anders och Slangen. Han jobbade med något i rummet bredvid och verkade vara sån händig snubbe överlag. En sån karlakar som aldrig lämnar in bilen, ständigt håller liv i sin gamla gräsklippare och om det behövs utan en min kan stadga upp ett brutet ben med lite eltejp metallskrot. Jag kände mig lite omanlig och felplacerad, och ville helst att slangjäveln skulle lossna innan jag tappade ansiktet fullständigt. Lyckligtvis lyckades jag i samma vända spilla bensin över hela mig. Jag rörde inte en min och skakade bara av händerna lite. Incidenten jobbade till min fördel och jag vann lite lite respekt och kunde fortsätta min kamp men ett uns av respekt kvar.
Slangen gav till slut med sig och snart kund jag lyfta ur tanken. Flyttade senare på b

Första delen av projektet är nu klart, jag har tagit bort de gamla delarna. Nästa ste
