Efter grumsträffen gick jag in i en period så mörk att medeltiden tycktes som en ljus och trevlig plats. Anledningen stavades motorproblem. Av någon anledning var min tomgång högre än den brukade. Det hela upptäckes under en sjösättning vid spiken och en något besviken haj såg ut som om han tappat en del den smör, 20 mil hade han rest för att få åka Crescent. Tomgången låg på 1200 varv och det fanns tre alternativ. Ge upp, erbjuda en av spikens fiskebåtar en heldags bogsering och använda den som drivankare, eller lösa problemet. Trots uppenbar kompetensbrist valde vi alternativ nummer tre. Vi tog av kåpan och drog lite i saker sådär som man gör när man inte har en aning om vad som är fel. Utan att någon av oss riktigt förstod lyckades vi få ner tomgången till 900 varv och bestämde oss för att göra ett försök. Motorn funkade under dagen men gick inte att få ner den lägre än 2,3 knop. Fisketuren resulterade i en 5 + öring för hajen och en 65 cm lax för mig.
Efter den turen gick båten in i depå, tanken var att felet skulle avhjälpas. Nästa gång motorn startades var tomgången 1900 varv... Vi undersökte lite olika saker som skulle kunna vara fel, men hittade inget. Jag insåg att tid var en bristvara och bestämde mig för att koppla lin experthälp. Ringde till den aktoriserade Suzukiverkstaden och förklarade mitt problem, de hade ingen aning om vad det var. Efter en hel massa om och men fick jag köra dit båten så de kunde titta på den. Under två veckor mitt i högsäsongen stod stackars båten lika oanvänd som en vänsterpartists realistiska ådra.
Trots flertalet telefonsamtal till suzukis experter i Stockholm gick det inte att komma på vad som var fel. Möjligheten att köpa en ny motor började dyka upp allt mer frekvent i samtalen. Sen blev det jul, jag beslöt att dra med båten till Värmland. Både jag och min bror är måttligt förtjusta i den otroligt överskattade högtiden jul och ansåg att julafton är ett utmärkt tillfälle att felsöka en båtmotor. Julen är ju dessutom miraklens tid vilket ju bör vara fördelaktigt när stordåd ska utföras.
Ca 20 minuters surfande gav några ideer på vad som skulle kunna vara fel. Några fel, tex IAC ventilen kunde vi utesluta då de testat den under servicen. Ett annat av alternativen var en så kallad CTP-switch (closed throttle position). Det är en givare som berättar för motorn var gasspjället står. Med hjälp av det värmländska specialverktyget multimeter mätte vi fram att den var trasig. Vi kopplade förbi den så motorn trodde att spjället var stängt, och vips, så hade jag en tomgång igen. Ungefär 25 minuter tog det att laga.
Förvisso är det kanske aldrig helt rättvist att villkorslöst jämföra folk från Värmland med folk från Västra Götaland, det är liksom olika divisioner. Trots detta är det svårt att inte ställa sig frågande till expertisens förmåga att reda ut situationen. Både Multimetern och internet bör kunna anses som riksomfattande verktyg och hjälpmedel.
Efter lite rengöring funkar CTP:n igen, men den strular stundtals och motorn startar på 1900 varv igen. Då måste man knacka lite på den så hoppar den ner igen. En ny CTP-switch stod på önskelistan. Efter några samtal verkar det som om Suzuki inte säljer dem löst, man ska köpa hela jävla insugsmojängen för över 7 000 kr. Kjell och kompani hade en liknande brytare, den kostade 69 kr och börjar se ut som ett allt mer lockande allternativ.
Efter 3 600 problemfria timmar måste jag ändå säga att att motorn är fantastiskt, kunde inte vara nöjdare. Som jag förstår det så är det sällan de går sönder överhuvudtaget. Det ändrar dock inte det faktum att det är lite tråkigt om ingen kan laga dem, och det är tråkigt om föräldrarna knutsson (kgk) reservdelsvägrar när deras trotjänare hostar lite.
Så nu får vi se vad som händer, ska försöka prata med fler Suzukiverkstäder och se om deras slutsats är densama, om det är så att jag endast kan köpa en hel insugsmojäng... I sådana här lägen saknar jag Bosses Marinservice i Karlstad, de var lika trygga att ha i ryggen som en Suzuki.
För att lätta upp det hela lägger jag in lite bilder på några laxar från tiden jul och nu:)
På första kortet stoltserar Andreas Wikström med öringsvärldens svar på en Supermodell. Sjukt smal men rätt snygg. Högg på guldfärgad anchovy minnow
Andra kortet är en Ove Eriksson med lax på ca 6,5 kg på anchovy krippled bakom action disc på 7 meter
En lax på 9kg högg en anchovy krippled bakom en actiondisc på 8 meter.
Lax på 7,6 kg högg på en anchovy krippled bakom en action disc fiskad via 80 gram.
I mitten på Januari var jag ute med en arbetskamrat på vänern, vi körde då på ett dubbelhugg med laxar på 7,5 och 8,3 (anchovy crippkled action disc 80 gram samt anchovy krippled 20 gram) Har inga bilder på dem med det var ett fränt dubbelhugg :)
