onsdag 27 april 2016

Pärlan ska säljas :) :( !

Crescenten ska ut till försäljning inom kort, kommer behålla den några veckor till för att kunna göra den årliga Hasslö resan men strax därefter kommer den ut till försäljning om något är intresserad. Hur kan man sälja en så fantastiskt båt tänker ni ?? Ja det tänker jag med ibland, eller ganska ofta faktiskt.  Kanske är det något så enkelt som en 30 års kris som ligger bakom, och har man inte råd med en Porsche får man byta båt.

Det är en mycket praktiskt och smidig fiskebåt som är ganska optimerad för trolling efter många timmars justeringar. Bla ombyggd akter med helt plan durk samt flyttad batterilåda och djupriggsbar och planerspröt och spöhållare på taket. Båten är byggd för att vara praktisk med nära till alla fiskgrejer och enkelt att komma åt bränsle och elektronik om något skulle krångla. Inga problem att fiska själv. Den är inte för stor för att naturramper om man har en 4wd dragbil och den är tillräckligt stor för att känna sig trygg även på östersjön.

Ekipaget har stundtals varit ganska framgångsrikt och bl.a vunnit insjötrollingtävlingar på fryken, ekenästräffen och blivit nordisk mästare i trolling två gånger. Utifrån hur jag har fått det förklarat för mig av mina fiskekompisar kan det knappast vara något eller någon annan än båtens förtjänst.

Båten är från 1994 och heter Crescent Celest Crown. Den är 590 cm lång och 245 cm bred. Båten är väldigt stabil i sjön och ligger fantastisk fint i vågorna under trolling. I fören finns utrymme för 2 personer att sova ordentligt. Skrovet har gjort några timmar genom åren men har inga skador vad jag har sett förutom lite sprickor i gelcoaten. Byggd i Sverige på den tiden man inte höll igen på varken plast eller glasfiber. Förra året monterades motorn av jag bytte bla plywoodskivan samt bytte ut de rostfria förstärkningarna på insidan. Båten är godkänd för 120 hk men har inte varit några problem att försäkra med 140. Skrovet gillar hästkrafter. Går helt okay i de flesta typer av sjö men älskar inte att korsa vänern i 8 + motsjö, men det är ganska få båtar som gör en sådan resa inbjudande.

Motorn är en Suzuki DF140 från 2005 som också har gjort några timmar. Inte haft någon dator inkopplad på länge på men jag skulle tro att det rör sig om strax under 7 000 timmar. Absoluta merparten på låga trollingvarv.  Det kanske låter långt och det är det säkert om det vore nått amerikanskt skrytmärke men i Suzukibranschen anses det precis inkört. Har inte haft några problem med motorn under de timmar jag kört den (sedan 1200) utöver lite krångel med en givare (löstes med 5-56) och att vi fick byta oringar mm i tilten för det läckte lite. Motorn är regelbundet servad (kanske inte var 100 timme, men regelbundet) och impeller mm har bytts flera gånger (ser alltid ut som ny...) Växelhuset är från 2012 då jag inte gjorde ett vinnande val när jag valde kurs i en farled.

Båten gör ca 1,6 knop på tomgång med fiskgrejer i och marschar runt 22-32 knop beroende på hur bråttom man har. Har man riktigt bråttom toppar båten ca 38 knop med två personer och full trollingutrustning. Bränsleekonomin skulle jag säga är ganska snäll för en 6 metersbåt, men det är svårt att inte få en 140 hk motor att dra mycket bensin om man är gasglad.

Båten står på en CO-1300 kärra som sånär på lite hjullager och lite bromstjaffs aldrig har krånglat. Hjulen på kärran är utbytta till solida och all el (utom positionsljus fram) är utbytta till led belysning förra året. Sommar och vinterdäck.

I batterluckan sitter 2 st 75 ah friluftsbatterier som är max 2 år gamla. Finns stereo med tillhörande högtalare. Det sitter en Autopilot i, en Garmin GHP 10 som följer med. Autopiloten funkar just nu okay men inte 100 % (något konstigt ljud i den, låter som det är luft i systemet när den kompenserar snabbt och har inte lyckats lufta ur den). Shadowdriven funkar inte. En person som ännu inte har fullt utvecklad Garmin allergi kan kanske reda ut det hela förhållandevis smärtfritt.  Utöver autopiloten kommer 2 st Unitrollriggar och alla spöhållare/planerboardspröt och följa med.

Har säkert glömt 100 saker. Men ring eller maila eller skriv gärna och fråga om ni undrar över något. Priset är lite oklart men har en priside kring 130 000 kr för allt ovanstående, men är väll öppen för förslag så småningom. Är inte i något akut behov av pengar så kan avvakta försäljningen lite, tar det tillräckligt lång tid lyckas jag säkert övertyga mig själv att jag behöver en extrabåt.

Sen kommer det finnas möjlighet att köpa till Elektronik i form av en hds 7gen3 + en hds 9gen2m och en lowrance link 8 VHF. Allt inkopplat i nmea 200 nätverk. Tillhör man den där skaran människor som av någon outgrundlig anledning anser att Garmin elektronik är något eftersträvansvärt så kommer jag troligtvis även ha en Garmin 7012 med ekolodsbox som går att köpa till omonterad (sitter i nya båten nu).





Anders Bladh  070-2050097
anders_trolling@hotmail.com
Anders Bladh på Facebook

fredag 18 mars 2016

Fina Mars-laxar !

Här borde man kanske skriva något om att det var längesedan jag uppdaterade och att det kommer bli bättre på den fronten, men det blir det förmodligen inte i alla fall.  Så jag skiter i det och går rakt på sak. Igår gick 2016 års första fångstmässigt något sånär lyckade Vänerpass av stapeln. Jag har kört några pass tidigare i år men det har mest varit segt, blåsigt och kallt. Det är ju iofs nästan alla trollingpass så det var ju kanske inget direkt unikt med just den här säsongsstarten ändå.

I går slog jag mig samman med en av de värmländska eldsvådornas värsta fiender, Robert från Karlskoga. Förra turen åkte jag med i hans quicksilver (2 fina öringar utanför otterbol om jag inte minns fel?) och den här gången var det Roberts tur att gästa Crescenten och få en lektion i eltejp och buntband. Under planeringssamtalet klockan 21 på onsdagskvällen var det fortsatt ganska oklart vilken utgångshamn vi skulle välja. Vi pratade fram och tillbaka om olika hamnar och fiskeplatser. Yr utlovad en lite halvtråkigt sydvästlig vind på 7 sekundmeter vilket gjorde att valet tillslut förr på Laxhall. Det är förvisso en bit att åka bil men väl på plats kan man fiska i princip direkt och i bilen är det varmt och aldrig motsjö. 0530 lämnade jag Karlstad för att i Kristinehamn mötas dimma, rejält mycket dimma. Stundtals såg vi mindre än Karlstad airports revisorer och dimman höll i sig hela dagen.

Vi kom till laxhall vid strax före 0800 och kunde lite förvånat konstatera att vi var enda båten på plats. Efter sjösättning gick vi norrut genom det dimmiga sundet utan någon riktig plan på var vi skulle åka. Det var minst ett år sedan jag var i laxhall och för Robert var det premiär ifrån den rampen. Att dimman dolde allt som låg längre bort än 75 meter förstärkte den där förvirrade känslan av "vart fan ska vi egentligen". En känsla som om fisken uteblir stegvis övergår i "va fan håller vi på med egentligen" för att i förlängningen avslutas med existentiell kris och prat om försäljningsannons på blocket. Det är därför viktigt att få fisk fort, eller i alla fall ha med mycket saker att äta.

Vi sjösatte grejerna ganska snabbt och trollade norrut. Jag hoppades på att hitta någon form av temperaturkant som skulle indikera att det var varmare i sundet än utanför, men någon sådan hittade vi inte. Vi hittade inte så mycket överhuvudtaget, det var väldigt lugnt.  Lyckligtvis hade vi goda möjligheter att med hjälp av munkar, cafe, godis och rökt bog vänta ut laxarna.

Vi fiskade oss lite längre söderut och fick på vägen tips från en av Roberts kompisar om ett ställe och fortsatte neröver.  Halvvägs signalerade Roberts djupriggsspö fisk, men lyckan var kortvarig då det visade sig vara en gädda på knappa kilot som fallit för en löja bakom en dodger på 12 meters djup. Nästa hugg föll på en liten Lapia i ytan och det var tungt, riktigt jäkla tungt. Vi började ana jättegädda, men efter 10 minuters vevande lossnade fisken plötsligt. Wobblern satt fortfarande kvar och på en av krokarna satt ett laxfjäll. För att säkerställa att Robert skulle få någon nattsömn kommande veckor konstaterade jag snabbt att det nog bara var en halvstor felkrokad lax då fjället var ganska litet, och jag tror det var ganska nära sanningen. (Om det inte var ett kindfjäll :))
Robert var inte först med att försöka fånga den här fisken. 

Efter det kom ett bättre hugg på Roberts innerspö. Efter en stunds dragkamp om det upp en fin lax på 83 cm i båten, den hade fattat tycke för en VK skalle bakom 30 gram bly. Efter det kom ett nästan dubbelhugg på min sida bestående av en lax strax under mått på en lys krippled skalle med 80 gram och en 63 cm lax på löja bakom en flasher på 6 meter.

Omdebatterat backslag där ansvarsfrågan ännu inte är helt utredd. Fortfarande oklart om tingsrätten kommer ta upp ärendet. 
Efter några bomhugg och några missade fiskar började vi se ett mönster det ena var att fiskarna allra mest gillade löjor och Siklöjor i VK-skallar på planerborden, bäst var den gamla klassikern UV102. Det andra var att för att riktigt få igång huggfrekvensen är det viktigt att ha mycket grejer ostrukturerat bak i båten, en salig blandning av betesfisk, mat, blysänken, tandpetare och gamla löjtacken brukar fungera men man kan nog använda vad som helst, bara det välter lätt och trasslar mycket.

UV-102, Ser kanske inte mycket ut för världen, men det gör inte kebabsås heller och nog revolutionerade den våra liv. 
Under resten av dagen kom huggen tätt och vi fick ett antal för små, flera vilda och avslutade med en kanonstark Lax som först befann sig utanför paravanen för att sedan snällt komma in till båten och avsluta med en 30 meters rusning. 4 godkända laxar blev det totalt så nu blir det både gravad och rökt lax på påskbordet, skönt att slippa skämmas inför släkten på det området också.


Avslutningslaxen, innan det började blåsa och vi kastade in handduken