Tanken var som så att jag skulle ha fiskat i går kväll efter en hård dags vedkapande i geggan. Men varför kapar man ved i geggan tänker ni? Jo för bönder gillar gegga, de gillar gegga jättemycket. Man kan riktigt se hur det lyser i ögonen på en bonde när han får köra ut traktorn i ett riktigt djupt lerhål. Spänningen stiger i takt med att hjulen sjunker, kommer jag fastna? Det bästa med att fastna är att då kan man ringa alla bondepolare som genast anländer och med barnslig förtjusning sjösätter en räddingsaction i lerhålet. Vanligtvis kopplar man ett gäng traktorer på rad så de kan köra fast en i taget. Blir det ett riktigt långt led skickar man bilden till tidningen "traktor power" ihopp om att hamna på den åtrovärda "fast i sumphålet sidan".
Jag är naturligvis inte mindre man än att jag kan förstå precis hur fränt det är att gegga runt med 10 ton traktor. Men geggans praktiska användningsområde tar i mina ögon slut där någonstans. En riktig bonde däremot har totalt avsaknad och inge som helst förståelse för att gegga kan vara jobbigt att vistas kring. De grejar i gegga nästan året om, gegga är minst lika bra som grus, och bättre än nått stadspåhitt som betong eller asfalt. Därför stod min fina vedkapa och vedklyv inte helt oväntat, i geggan. Veden låg naturligtvis också i geggan, lerinpackad björkved, det är det bästa det. Så efter att ha letat vedpinnar och vält skottkärror i geggan under 5-6 upplyftande timmar var jag duktigt sugen på att gå en dust med mina efterlängtade bamsegösarna.
Jag kopplade på båten och åkte mot sjön, riggade i ordning allting och skulle precis backa i härligheten när min kurskamrat ringde och frågade vad jag svarat på en av frågorna till vår distanskurs. Ganska snabbt insåg jag att jag nog inte svarat alls, hade lite hoppats att uppgiftens deadline var nån annan gång. Nu var det inte så väl utan jag fick åka hemmåt mot lagböcker och strulande hemidor. Uppgiftslösandet gick sådär och klockan drog iväg, så jag tog en livlina och ringde en bekant som jobbat med likande frågor. Svaret kom snabbt och självklart och snart hade vi lärt oss att: En hyrsvärd får aldrig höja hyran för en standardhöjande åtgärd utan att ha kommit överens med hyresgästen först. Detta gäller samtliga åtgärder som inte är nödvändiga för att hålla fastigheten i lägsta godtagbara skick.
Glad ihågen åkte jag tillbaka till sjön, riggade allt och backade ner båten. Gasade plattan i mattan upp mot nya, lite mer outforskade områden. Han dock bara fiska i 1,5 timme innan det blev kolsvart. Det resulterade bara i ett bomhugg. Då även morgondagen skulle ägnas åt vedkapning valde jag att gå i land och sova några timmar. Jäkligt läskigt land förövrigt, elaka träd och skumma metallställningar i vattnet. Hoppade upp vid 0400 och fiskade fram till 09. Lyckades kana på en gös på 2-3 kg några gäddor och några bomhugg. Man kan med gott samvete säga att succen uteblev. Samtliga fiskar och samtliga hugg föll på den föga upphetsande bomber 16 kopian från Shoore Catch. En sanslöst bra trollingwobbler som tyvärr fullständigt saknar attityd.
Kanske blir gösfiske i natt igen, eller så blir det pluggeliplugg. Det visar sig nämligen att någon i lund vaknat på den petiga sidan och krävde omfattande utläggningar om ett problem som i själva verket är ganska enkelt. Beteendet är iofs ganska väntat i den onödigt intrasslade akademiska vardagen. Bakläxan är hursomhelst ett faktum.
onsdag 29 juli 2009
söndag 26 juli 2009
Andra inlägget!
Det här var ju roligt:) Här kommer i alla fall de utlovade exemplen på min fantastiska fotografiska förmåga. . Bilderna brukar tyvärr för det mesta se ut såhär då jag ofta fiskar själv och aldrig riktigt sett det där med självutlösning som ett vettigt alternativ vid fotografering Annars finns det helt klart fördelar med tekniken på andra områden. En gädda på 9860 och en gös på 5540 fångade förra veckan.
Första inlägget!
Då har vi alltså om allt går lika bra som det verkar, skapat en blogg. Kapten Kolja tar steget ut i cyberrymden, lite klyschigt sagt kanske, men inte mindre sant för det. Första inlägget kommer bli en kort resume av ett sällsynt långt trollingpass. Kanske lika bra att varna bildkåta eventuella läsare för att den här bloggen nog mest kommer bli textbaserad. Detta för att kameror vanligvis är en bristvara ombord på skutan, skulle det finnas en kamera ombord tenderar den att ligga under massa grejer, så man får ändå aldrig tag på den. En tredje anledning är att de få bilder som trots detta kommer till vanligtvis inte klarar ens en mycket positivt inställd granskning. Exempel på min fantastiska fotografiska förmåga utlovas med någorlunda säkerhet innan inlägget når sitt slut. Nu till saken:
Äventyret tar sin början i karlstad där jag efter en middag med bror och farbror hämtade upp en sallongsberusad jonatan och styrde kosan mot kil för att koppla på båten. Jonatan hade spenderat kvällen med att meta betesfisk, 30 stycken fin fina mörtar på 15-25cm samsades om utrymmet i bilen med oss. Vi skulle testa att fiska med betesfisk i hopp om att locka fram nån riktig bamsegös. Det var premiär försöket med levande bete på hemmagösarna, jonatan hade efter mycket tjat fått mig att gå med på att testa lite.
Själv är jag nämligen sällsynt konservativ trollingifiskare och får nästan en krisdemokrat att verka öppen och nytänkande. Jag ser med skeptiska ögon på nymodigheter som fluocarbon, elmotorer och kvinnlig rösträtt. I onsdagsnatt var det hur som helst dags att testa nått nytt. Vi valde att fiska mörtarna via planerboarden och använde oss av nått storfräsartackel med 0.70 floucarbon och 3 stycken gamakatzu 4:or. Drivankarna slängdes i och det stod ganska snart klart att en suzuki 140 kanske inte är det allra mest optimala att släpa mörtar med. 1,2 knop blev farten och den fick duga. 0400 hade vi sjösatt grejerna och väntade med spänning på bamsegösarna. Fisken i allmänhet och gösarna i synnerhet lyste dock med sin frånvara i under morgonen.
klockan 0800 hade vi inte haft ett hugg och en lite bitter och besviken känsla spred sig i båten. Själv längtade jag bort från låga farter fjantiga krokar och töntiga taffsar. jag ville tillbaka till min manliga illusion där speedade gäddwobbler i ytterkurvor resulterar i brutala göshugg. Vi valde dock att ge det några timmar till, och för att det skulle hända något styrde vi upp mot ett grundområde i hopp om att få någon gädda.. Efter vad som kändes som en evighet i den långsamma farten nådde vi äntligen fram. 2 gäddor och 2 bomhugg blev resultate
t. Vi fiskade några timmar till för att senare tuffa mot land, käk och powernap.
Mäkta förbluffad över de uteblivna bamsegösarna bestämde vi oss för att sluta använda läppstift och byta ut jonas brothers på stereon. Istället letade vi fram några beprövade göswobbler, gömde drivakarna och ökade farten till 1,5 knop. En slags kompromiss, jag fick hänga ut mina wobbler och jonatan fick åka hyfsat sakta. Huggen fortsatte dock att utebli. Fick någon liten gädda på kvällen, men förutom det var det dött. vid 12 snåret gled ett uppfriskande sommarregn in över oss och gjorde oss effektivt sjöblöta. Nu vore det fint med varm mat tänkte vi glada i hågen för att upptäcka att någon visst glömt stormköket, otur tänkte vi. Hungern steg och allt blötare blev det. Vi testade att knapra lite rå choritzu, det var inte alls gott. (då jag tidigare pratat om hur jag experimenterat lite med mina feminina sidor genom att fiska med levande betesfisk i låga farter vill jag bara förtydliga att det här var grillkorv vi snaskade på, inget annat) Den geniala, självklara men något tidskrävande lösningen blev stearinljusgrillning.
När sedan den betydligt mysigare morgonen så sakteliga besegrade den eländigt tråkiga och blöta natten var vi tämligen övertygade att nu skulle det nog börja hugga. Strax efter 4 kom första hugget, ett brutalt hugg som följdes av en 15 meter rusning. Gädda konstaterade jag erfaret och självsäkert. fisken var rejält tung men den kom ändå med mot båten. När fisken kom närmare såg vi att den gjorde propellern, propellern brukar vara ett säkert tecken på att det är en mindre fisk som krokat sig konstigt. Väl vid båten visade det sig vara en gös i 2-3 kg klassen. Sen var det återigen dött, en kompis i en annan båt fångade några gösar så de fanns där, men det ville inte lossna för oss. vid 10 snåret började hungern göra sig påmind. råa ägg och rå pasta med rå choritzu var inget vi var särsklillt sugna på så vi kopplade på några säkra gäddkort och speedade på mot norr och pizza i2,5 knop. Efter ca 10 minuters trolling hugger det på en orange Whitefish, en gös visar det sig. Mäkta förvirande med fiskar som inte förstår när de ska nappa. Vi fortsätter köra och får snart ett riktigt bra hugg på en westins 23:a. Fisken går imponerandetungt och håller sig på djupet. Knyckarna i spöt, eller rättare sagt avsaknaden av dem signalerar att det kan vara bamsegös på gång. 10 meter från båten hoppar dock fisken av. Inte första potentiella storgösen som hoppar av strax innan man får se dem... Uppgivna och ledsna i ögat plockar vi upp grejerna och gasar mot pizzan.
Efter pizzan övervägde vi en powernap men insåg ganska fort att vi inte hade tid att sova, vi fick sova i skift i båten istället. Hade i grejerna igen vid typ 1400 och ganska omgående klev det på en ny 2,5knops gös på en westinsjerk. Efter den hög
g ytterligare några gösar på salmo whitefish. sen blev det dött ett tag för att på allvar braka loss vid 22 snåret. Jonatan brände en bra fisk strax innan vi kunde se den. Frustrerande! Efter 2 raka förluster med bamsegösarna valde vi att sätta linutlösarna så hårt det bara gick, och öppna varje drill med några brutala mega mothugg. Vi tappade faktiskt färre fiskar med denna taktik men svårt att säga med säkerhet att det är bra å göra så... Det nappade hur som mest hela tiden och stundtals hade vi knappt några spön i vattnet! i början av kvällen var salmo whitefish absolut bästa betet. Ju senare det blev ju högre upp i vattnet fick vi dem. Snart började huggen allt oftare falla på ytgående wobbler som bomber 16 och strike pro giant. (grundgående skeden) Fisket höll i sig hyfsat under natten och ökade igen när det började ljusna. vid 0800 kom dock regnet och fisket tvärdog. Vi tackade för oss och kunde sumera ganska många gösar, men inga sånna där bamsingar. Två toppfiskar kring 4,5 kg.
Kom hem till karlstad vid 1300 och bestämde oss för en Power Nap. Efter powernapen började nedräkningen till kvällens raket. 1800 delades en kvarting gin och några lapin kulta 7.0 samtidigt som en billys panpizza buffé avnjöts. Efter denna ganska hårda start var det inga tvivel om vilka som ledde ligan när vi så småningom anlände till förfesten vid 2000. Vi tog dock inga chanser och valde att öka avståndet ytterligare genom några rundor av ölspelet. Vid 0000 där någon gång skulle vi mot korriander, men det var lång kö där. Någon kom på den geniala iden att harrys, där är det aldrig kö. Så på harrys hamnade vi, förtsatte öldrickandet och där någonstans är minnena allt mer sporadiska. Vad jag med säkerthet kan säga är dock att någon gång strax efter 0200 mumsar jag på en rejäl portion kebab från day and night. En promenadseger skulle jag säga, kanske inte så konstigt iofs med sömnbrist, vätskebrist och 50+ timmar trolling i ryggsäcken.
Skulle tro att det blir nya gösförsök i veckan. Förmodligen med wobbler, även om det känns på tok för tidigt att dömma ut mörtarna. det var nog snarare så att vi lyckades
träffa sämsta dagen i mánnaminne för att göra vårt projekt. Så man borde nog prova igen någon gång...
Man blir trött och nästintill uppgiven av trolling nattetid:)
Envist regnande gjorde att kapellet åkte upp och vi sysslade med kapelltrolling. Bygher på att man tittar ut någon gång då och då och ser om det har nappat nått:)
Äventyret tar sin början i karlstad där jag efter en middag med bror och farbror hämtade upp en sallongsberusad jonatan och styrde kosan mot kil för att koppla på båten. Jonatan hade spenderat kvällen med att meta betesfisk, 30 stycken fin fina mörtar på 15-25cm samsades om utrymmet i bilen med oss. Vi skulle testa att fiska med betesfisk i hopp om att locka fram nån riktig bamsegös. Det var premiär försöket med levande bete på hemmagösarna, jonatan hade efter mycket tjat fått mig att gå med på att testa lite.
Själv är jag nämligen sällsynt konservativ trollingifiskare och får nästan en krisdemokrat att verka öppen och nytänkande. Jag ser med skeptiska ögon på nymodigheter som fluocarbon, elmotorer och kvinnlig rösträtt. I onsdagsnatt var det hur som helst dags att testa nått nytt. Vi valde att fiska mörtarna via planerboarden och använde oss av nått storfräsartackel med 0.70 floucarbon och 3 stycken gamakatzu 4:or. Drivankarna slängdes i och det stod ganska snart klart att en suzuki 140 kanske inte är det allra mest optimala att släpa mörtar med. 1,2 knop blev farten och den fick duga. 0400 hade vi sjösatt grejerna och väntade med spänning på bamsegösarna. Fisken i allmänhet och gösarna i synnerhet lyste dock med sin frånvara i under morgonen.
klockan 0800 hade vi inte haft ett hugg och en lite bitter och besviken känsla spred sig i båten. Själv längtade jag bort från låga farter fjantiga krokar och töntiga taffsar. jag ville tillbaka till min manliga illusion där speedade gäddwobbler i ytterkurvor resulterar i brutala göshugg. Vi valde dock att ge det några timmar till, och för att det skulle hända något styrde vi upp mot ett grundområde i hopp om att få någon gädda.. Efter vad som kändes som en evighet i den långsamma farten nådde vi äntligen fram. 2 gäddor och 2 bomhugg blev resultate
t. Vi fiskade några timmar till för att senare tuffa mot land, käk och powernap.
Mäkta förbluffad över de uteblivna bamsegösarna bestämde vi oss för att sluta använda läppstift och byta ut jonas brothers på stereon. Istället letade vi fram några beprövade göswobbler, gömde drivakarna och ökade farten till 1,5 knop. En slags kompromiss, jag fick hänga ut mina wobbler och jonatan fick åka hyfsat sakta. Huggen fortsatte dock att utebli. Fick någon liten gädda på kvällen, men förutom det var det dött. vid 12 snåret gled ett uppfriskande sommarregn in över oss och gjorde oss effektivt sjöblöta. Nu vore det fint med varm mat tänkte vi glada i hågen för att upptäcka att någon visst glömt stormköket, otur tänkte vi. Hungern steg och allt blötare blev det. Vi testade att knapra lite rå choritzu, det var inte alls gott. (då jag tidigare pratat om hur jag experimenterat lite med mina feminina sidor genom att fiska med levande betesfisk i låga farter vill jag bara förtydliga att det här var grillkorv vi snaskade på, inget annat) Den geniala, självklara men något tidskrävande lösningen blev stearinljusgrillning.
När sedan den betydligt mysigare morgonen så sakteliga besegrade den eländigt tråkiga och blöta natten var vi tämligen övertygade att nu skulle det nog börja hugga. Strax efter 4 kom första hugget, ett brutalt hugg som följdes av en 15 meter rusning. Gädda konstaterade jag erfaret och självsäkert. fisken var rejält tung men den kom ändå med mot båten. När fisken kom närmare såg vi att den gjorde propellern, propellern brukar vara ett säkert tecken på att det är en mindre fisk som krokat sig konstigt. Väl vid båten visade det sig vara en gös i 2-3 kg klassen. Sen var det återigen dött, en kompis i en annan båt fångade några gösar så de fanns där, men det ville inte lossna för oss. vid 10 snåret började hungern göra sig påmind. råa ägg och rå pasta med rå choritzu var inget vi var särsklillt sugna på så vi kopplade på några säkra gäddkort och speedade på mot norr och pizza i2,5 knop. Efter ca 10 minuters trolling hugger det på en orange Whitefish, en gös visar det sig. Mäkta förvirande med fiskar som inte förstår när de ska nappa. Vi fortsätter köra och får snart ett riktigt bra hugg på en westins 23:a. Fisken går imponerandetungt och håller sig på djupet. Knyckarna i spöt, eller rättare sagt avsaknaden av dem signalerar att det kan vara bamsegös på gång. 10 meter från båten hoppar dock fisken av. Inte första potentiella storgösen som hoppar av strax innan man får se dem... Uppgivna och ledsna i ögat plockar vi upp grejerna och gasar mot pizzan.
Efter pizzan övervägde vi en powernap men insåg ganska fort att vi inte hade tid att sova, vi fick sova i skift i båten istället. Hade i grejerna igen vid typ 1400 och ganska omgående klev det på en ny 2,5knops gös på en westinsjerk. Efter den hög
g ytterligare några gösar på salmo whitefish. sen blev det dött ett tag för att på allvar braka loss vid 22 snåret. Jonatan brände en bra fisk strax innan vi kunde se den. Frustrerande! Efter 2 raka förluster med bamsegösarna valde vi att sätta linutlösarna så hårt det bara gick, och öppna varje drill med några brutala mega mothugg. Vi tappade faktiskt färre fiskar med denna taktik men svårt att säga med säkerhet att det är bra å göra så... Det nappade hur som mest hela tiden och stundtals hade vi knappt några spön i vattnet! i början av kvällen var salmo whitefish absolut bästa betet. Ju senare det blev ju högre upp i vattnet fick vi dem. Snart började huggen allt oftare falla på ytgående wobbler som bomber 16 och strike pro giant. (grundgående skeden) Fisket höll i sig hyfsat under natten och ökade igen när det började ljusna. vid 0800 kom dock regnet och fisket tvärdog. Vi tackade för oss och kunde sumera ganska många gösar, men inga sånna där bamsingar. Två toppfiskar kring 4,5 kg.Kom hem till karlstad vid 1300 och bestämde oss för en Power Nap. Efter powernapen började nedräkningen till kvällens raket. 1800 delades en kvarting gin och några lapin kulta 7.0 samtidigt som en billys panpizza buffé avnjöts. Efter denna ganska hårda start var det inga tvivel om vilka som ledde ligan när vi så småningom anlände till förfesten vid 2000. Vi tog dock inga chanser och valde att öka avståndet ytterligare genom några rundor av ölspelet. Vid 0000 där någon gång skulle vi mot korriander, men det var lång kö där. Någon kom på den geniala iden att harrys, där är det aldrig kö. Så på harrys hamnade vi, förtsatte öldrickandet och där någonstans är minnena allt mer sporadiska. Vad jag med säkerthet kan säga är dock att någon gång strax efter 0200 mumsar jag på en rejäl portion kebab från day and night. En promenadseger skulle jag säga, kanske inte så konstigt iofs med sömnbrist, vätskebrist och 50+ timmar trolling i ryggsäcken.
Skulle tro att det blir nya gösförsök i veckan. Förmodligen med wobbler, även om det känns på tok för tidigt att dömma ut mörtarna. det var nog snarare så att vi lyckades
träffa sämsta dagen i mánnaminne för att göra vårt projekt. Så man borde nog prova igen någon gång...Man blir trött och nästintill uppgiven av trolling nattetid:)
Envist regnande gjorde att kapellet åkte upp och vi sysslade med kapelltrolling. Bygher på att man tittar ut någon gång då och då och ser om det har nappat nått:)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)