Lillängshamnen öppen!

Lillängshamnen är nu öppen! Var ner och kikade förut idag och det såg inbjudande ut:) Hoppas kunna begå premiär snart. Båten är ännu inte riktigt färdig men jag hoppas innerligt att den blir det hyfsat snart. Kanske blir någon form av fiskarfänge på lördag eller söndag, det är nu det kritiska ogonblicket kommer, finns det några vänner kvar när jag inte kan stå för båt!?:)

I övrigt är jag tämligen sysselsatt med att begrava huvudet bland lagar och förarbeten, skriver nämligen D-uppsats, det sista jag ska gör innan jag är klar... Ett mycket trivsamt nöje i vårsolen. På så vis är det väll bra att båten inte är i ordning, det är inte så lätt att bara skita i uppsatsen och åka ut på sjön.

4 dagars katastrof dåligt fiske...

Tisdagen bar det återigen av till platsen där Adam fångat sina 4kg gösar under lördagen. Vädret var på topp och det hela kändes klockrent. Som vapenbroder hade jag UV-Eriksson vid min sida och tillsammans marscherade vi ut mot fiskeplatsen. Minusgraderna under natten hade gjort dubbelisen behagligt solid och det var inga som helst problem att traska ut. Vi hade grejerna ute stax efter klockan 0830 och jag var lika förväntansfull som en socialdemokrat på skatteplanerings seminarium.

Första huggen lät vänta på sig och återigen blev det bevisat att även om det är lätt ibland så är det fan i mig aldrig enkelt i längden. Under dagen fångar vi 4 gäddor på mellan 2 och 4 kg. Vi missar lite hugg som skulle kunna ha varit gösar. Jag har fått lite känslan av att gäddor som bor i frivattnet överlag laddar ganska hårt när de tar betet, gösarna verkar vara mer gösiga även ute i pelagialen. Därför kan man med hjälp av förhastade slutsatser ganska enkelt få en uppfattning om det är en gädda eller gös som varit framme, övervarvar spolen är det en gädda. Står det mer still är det en gös...

Onsdagen:
På onsdagen var det dags för ett rejält jäkla långskott som jag och Andreas dilen skulle utföra. Tanken var att om det gick att fånga gösar strax under isen på andra sjöar, borde det funka även i hemma sjön fryken. Vi packade bilen full och åkte mot sjön. Under oss fanns uppskattningsvis 80-100 meter vatten och våra mörtar skulle dingla där strax under isen, det kändes lite hopplöst. Jag inledde dagen med att skära av mig större delen av vänster tumme på borrskäret. Tack var minusgrader och snabbt agerande med liten handuksbit och eltejp kunde blodvitet skjutas upp lagomt till hemkomsten.

Vi placerade våra mörtar på allt mellan 2 och 15 meters djup. Strax före lunch högg första fisken på en ytligt fiskad mört. Spolen nära på övervarvade och efter att ha krokat fisken kunde vi snart landa en gädda på 4-5 kg. Nästa fisk högg även den en ytigt fiskad mört, fast på ett mer försiktigt vis? Efter mycket möda fällde vippan och linan rullade ut i ganska långsam takt. Gös? Jag gjorde ett mothugg och möttes av ett nära på obefintligt motstånd. Efter några vevtag kände jag nått, som kanske var lite tyngre än mörten... En gädda på ca ett halvkilo tyckte att 2 meter under isen mitt ute på fryken var ett bra ställe att bo på.

Under dagen kan vi konstatera att den mörka fläcken mellan mina och Andreas spön faktiskt var en nästan öppen råk, vi gick omvägar till Andreas spön efter det... Återigen ser vi hur viktigt det är att följa den urgamla regeln. "Föreställ dig isen som en serie anställningsintervjuer, sen är det bara att slingra sig fram och försöka undvika de allra mörkaste områdena."

Innan dagen tagit slut hinner det fälla två gånger till, vilket resulterar i två gäddor till, även de av mindre format. Vi får även vår belönig för att ha härdat lite extra i form av ett regn som sveper över lagomt till att vi ska traska in till bilen. Bilder från onsdagen finns på anderas blogg: http://salmontroll.blogspot.com/

Torsdagen
Gösfisket hade gått sådär, därför kanske man skulle fiska gäddor? Jag, Adam karlstad och Wikström junioren åkte därför ut på Fryken för att fiska gäddor. Vi placerade våra spön lite med hänsyn till att gäddorna kanske snart skulle in och leka. Något i det tänket gick allvarligt snett och under dagen kunde vi räkna in 1 fällning, den brände vi. Dagen var dock inte helt bortkastad utan kan faktiskt ses som en satsning på ungdomsverksamheten i klubben, en ismete dag. Som kanske borde inletts med en kläddag. Wikström-junioren fick använda sig av plastpåsar kring sina föga fältmässiga tennisskor:) Men han ska ha all heder, han klagade förmodligen minst på att det var kallt under hela dagen...

Wikström junioren stod dessutom för torsdagens bästa kommentar. Jag och Adam mumsade nygrillade jättestora jättegoda hamburgare (med burgare i den här gången), Wikström käkade grillad falukorv (utan nått till) Därför frågade vi lite försiktigt om han var avundsjuk. -Avundsjuk!? Jag har ju falukorv!..
Svaret kom snabbt och självklart, som om vi ställt den dummaste frågan i världen. Man blev rörd och nästintill tårögd, genast återfick vi tron på Sveriges kommande generationer. Vi fick det svart på vitt att framtiden består av mer än lattedrickande, modebloggande, paradisehotelltittande 90-talister med drömmar om en statsjeep utan terrängegenskaper.

Fredagen
var det fosterställning som gällde efter att ha välkomnat påsken inte bara med ägg.

Lördagen
Inspirerade av framgången på torsdagen (ett fäll) tänkte vi att det där gör vi igen. Jag och Wikström junioren möljde ut ett gäng spön i ett underbart vårväder. Vi testade en ny plats och hade ganska höga förhoppningar, det kändes lite rätt. Men solskenet bedrog, det var inte ett dugg rätt. Ett fäll hade jag och det brände jag i mothugget... Vi packade ihop stax före 1600 och traskade hem över en allt mosigare is.

Jag tror inte iseländet håller att gå ut på i så många dagar till, snart kanske man kan sysselsätta sig med något vettigare? Ismete-grejerna är hur som helst inställda i förrådet igen, förhoppningsvis behöver de inte åka fram på ett rejält tag. Nu längtar vi efter öppet vatten och färdigställda båtar.