tisdag 7 maj 2013

Hasslö vecka 18

Förra lördagen åkte jag iväg på något så ovanligt som en sedan länge planerad fiskesemester. För den som inte orkar läsa finns en liten sammanfattning längst bak vad vi fick, och vad de nappade på. Fiskeresor brukar annars ske ganska spontant men den här var bokad sedan länge. Jag fiskade med Robert från Mariestad som fiskar under namnet Top of the line i hans Örnvik 580 Pilothouse. Med på resan fanns även elektrikerna Lundman och Fredrik, samt mångsysslande skrothandlande bilbärgande Tobbe. Tillsammans bildade de team Junkyard. Även Team Rödhaj dok upp senare under veckan.

Robert och jag åkte ner på lördagen. På vägen ner pratade vi med Roberts farbror som hade fiskat sedan förmiddagen och fått några laxar. Han avslutade samtalet med att lägga på under ett rullskrik. Vi hade ursprungligen varit lite oroliga att fisket skulle försenas när våren var så trög men nu fanns ju i alla fall någon form av liv därute så det kändes lovande.

Det stod ganska tidigt klart att Iglon gjorde mest nytta på land. 
Vi anlände till vår stuga på Hasslö mitt under ett 80-årskalas. Väl förberedda som alltid började vi byta lina på 10 tekotarullar; jag var lite nöjd för det var första gången som jag hade 10 likadana rullar på länge. Jag tappade i en utanför skarven i dalbosjön för några år sedan och har inte lyckats komplettera utrustningen tidigare då en Tekotarulle kostar som en något sämre villa i Munkfors finare områden.

Söndag:
När klockan slog 0700 lade vi i båten och tog rygg på Roberts farbror som fiskat dagen innan. Det är intressant att åka Pilothouse för oss som vanligtvis åker vanlig båt. Med en guds självförtroende utmanar den havet, den skrattar hånfullt åt vågorna och tycks säga något i stil med "kom igen då havet, jag är tyngre än dig". Sen smäller det till som bara hellvete. En 580 pilothouse klyver inte vågorna, den dödar dom. Varje smäll tycks sluta oavgjort, vågen plattas till och Pilothausen är lite groggy, innan den på nytt planar ut för att småflinande möta havets nästa anfall. Väl på fiskeplatsen är det däremot en mycket behaglig upplevelse, har nog knappt fiskat från en stabilare båt någonsin.

När jag lägger ut betena får jag en riktigt snilleblixt. Tidigare Östersjöturer har det varit ett jäkla krångel att få de "vanliga" skedarna att gå i ismo magnum fart. Det har slutat med ett ambitiöst antal  fjäderringar och monsterkrok för att hindra NK-mag, Trophysponar och Grizzlyskedar från att snurra. Jag inser att istället för att justera alla andra beten till Magnumfart, kan man ju justera Magnumarna så att de går i samma fart som de andra. En Ismo Magnum görs lätt mindre farttålig genom att böja lite i den löjligt lättböjda skeden. 2,5-2,6 knop var nu en gångbar fart för hela start 12:an. Det är inte konstigt att man jobbar statligt när man har en sån känsla för effektiviseringar.

När vi satte sista spöet kom första hugget; en smal stackars lax på 2-3 kg kunde landas och återutsättas. Dagen fortsatte i samma stil, fiskarna nappade med jämna mellanrum men storleken lämnade nästan allt att önska. Först när dagen började övergå i kväll kom ett lite bättre hugg på en Ismo Magnum Önnerud med guldbaksida (från Sportings serie om jag inte missminner mig) fiskad bakom 30 gram. Fisken tog ca 100 meter lina i hugget och gjorde ett 15 tal riktigt envisa mindre rusningar när den närmade sig båten. Vi förväntade oss en rejält stor lax, och blev i det närmaste förvånade när den "bara" vägde strax över 9 kg. Vi vände runt lite på området och fick några fler smålaxar, men tog snart kväll för att provsmaka en öl och äta snabbmakaroner.


Vi avslutade dagen med att kasta i ett av mina spön med hjälp av planerboardlinan i en snäv sväng. Det är tydligt att någon inte tycker att jag ska ha 10 likadana rullar och spön.

Måndag/tisdag
Rödhaj och Junkyard hade
vissa förberedelser kvar 
Måndagen blåste det rejält och vi tog oss aldrig ut på sjön. Vi åkte till Karlskrona och kompensationsköpte trollingskedar. Måndag kväll anslöt Junkyard.

Även tisdagen blåste inne och vi åkte då till Karlshamn och kompensationsköpte lite trollingskedar där också. Vi skulle även varit på ABU museet, men det var stängt. Vi fick nöja oss med att besöka Abu-shoppen. Där höll det på att inte bli några trollingskedar. Lyckligtvis hittade jag tillslut en Toby Salmo. Tisdag kväll anslöt Adam och Hajen som fiskade från Hajens båt i teamet "rektigt röd haj".

Onsdag: 
Onsdag morgon var vädret bättre. Rödhaj var först ut på banan. Uppstigningen gick inte lika smärtfritt i vår stuga, men när klockan slog 0700 och 5 telefonalarm tjutit oavbrutet i någon timme blev det fart på västgötarna. Första hugget lät vänta på sig så vi började leta efter fisken längre ut i hopp om varmare vatten och bättre fiske.

Det går att ifrågasätta varför en varmvattensfläck nödvändigtvis skulle samla massa fisk.  Laxen skulle i princip behöva ha varit framme vid det kallare vattnet och sedan vänt abrupt likt en badande man i 17 gradigt vatten som snart doppat hela benen, annars kan den ju omöjligen veta att den är på på varmvattensfläck. Men men, i brist på andra parametrar kan man ju lika gärna leta varmvatten som att åka fullständigt planlöst, varmare områden borde ju även kunna indikera intressanta strömstråk och annat.

Vi hittade i alla fall en grad varmare vatten lite längre ut, tempen steg ganska snabbt för att senare sjunka igen. Vi kryssade runt ett tag utan någon vidare framgång innan det drog till i ett djupriggsspö. För att lättare kunna drilla fisken la vi båten i medsjö. Vår referensskeden rörde sig knappt när vi puttrade fram i medsjön i ca 2 knop. Strax efter det första hugget löste det ena ytterspöt ut på planerboarden; återigen var det en Ismo Magnum Önnerud med guldbaksida om lockat till hugg (25 gram). Första fisken var en 3 kg lax som bitit över en gulgrön Ismo magnum på 35 fot. Den andra fisken var betydligt bråkigare och gjorde flera långa rusningar. Under tiden som Robert drillade den så löste ytterligare 2 ytspön ut och rullarna börjar tjuta.

Trassel kändes betydligt mer sannolikt än trippel/frippelhugg och jag anade att en fisk fått med sig båda spöna, men linorna pekade snart åt olika håll och rullskriken kom inte samtidigt.

11,22 kg
Visst kaos infinner sig, det var 3 bättre laxar på samtidigt och det låg spön och håvar lite överallt. Robert fick in sin fisk till båten och vi kunde håva den, en riktigt fin pjäs som vägde in på 14,88 kg. Nästa fisk ur trippel var en 7 kg lax, och den tredje fisken var en fin lax på 11.22. Sju kilosen tog en en gul-gröna ismo och 11kg på en klassisk NK mag i någon av S färgerna med gul tjep (blyade med 40 och 60 gram).  Det tog lite tid att reda ut trassel och få ut betena i sjön igen. Vi började reflektera över att laxarna huggit när det gått riktigt sakta. Referenskeden har knappt rört sig, trots att jag redogjort för Robert hur viktigt det är med referenssked och hur viktigt det är med rätt fart...

14,88kg
Vi fick två laxar på 5-6 kg till  under onsdagen, på ytan och en på riggen. Båda på gröngula Ismo Magnum och båda i långsam medsjö... Jag kompromissar med att referensskeden är användbar trots allt; vi kan ju använda den för att se till att inte skedarna går för bra.

Team Junkyard landade en en Lax på 13,56

Torsdag: 
Torsdagen börjarde bra. Vi sjösatte prylarna ute vid onsdagens ställe och landade en lax på nästan     10 kg som får simma tillbaka. Den högg en gul/grön Ismo Magnum på 45 fot. Sen var det trögare ett tag, vi fångade ingen fisk på vare sig söndagens eller onsdagens ställe. Vi drabbades av vandringslaxkoma; vart ska man åka egentligen? Det är svårt att veta om det är bäst fiske en distans till vänster, eller en distans till höger. Man måste ha lite flyt i Flutter-lotteriet. Vi konstaterade att vänster blir bra och åkte på lite upptäcksfärd, det är ju i alla fall kul och omväxlande med lite nya streck på plottern.

Vid 15-tiden fick vi ett dubbelhugg på riggen. Inte helt oväntat är det gröngula Ismo Magnumar laxrna valt. Ena fisken gick loss, den andra laxen väger runt 8 kg. Vi snurrade vidare och fick en fisk till på ca 5 kg på en gul/grön Ismo Quack på 30 fot.

Rödhaj van dagens etapp med en lax på 13,6 kg.

Fredagen:
Fredagen är resans sista riktiga fiskedag. Vi valde att sjösätta våra beten lite närmare land och öppnde hårt med ett bra rigghugg på en grön/gul ismo magnum fiskad 45 fot ner. Efter några envisa rusningar kunde vi landa en kanonfin fisk på 13.88 kg.

13,8
Under förmiddagen började det bli allt tydligare att vecka 18 snart övergick i vecka 19. Båtfrekvensen var alarmerande hög och det började bli svårt att vända båten i området. Vi pratade med Team Rödhaj som fångat en lax på 10 och en 12 en bit längre ut, och de var helt ensamma. Vi satte kurs dit men hann inte många meter innan det högg en lax på 4-5 kg på en NK mag S6 på riggen. Vi trixade oss in mellan båtarna igen och krokade i ett klockrent trippelhugg på riggarna, Ismo magnum, Ismo quack och NK mag.  Vid hugget låg vi tätt tätt intill en big fish och hamnade farligt nära kollisionskurs. I rädsla för att han skulle tro att vi var Stockholmare ropar vi upp honom på VHF:en och förklarar att det faktiskt fanns en anledning till att vi körde som idioter, vi hade trippelhugg i motsjö. Big fishen vek snällt av och vi börjde drilla in fiskarna. En av dem tappade vi och de andra två var mindre laxar på 4-5kg

Sen satte vi kurs mot Team Rödhaj. Väl ute hos dem tittade jag på vår referenssked och ser hur den knappt rör sig trots att båten gjorde dryga 3 knop enligt gps:en. Vi vände håll och såg skeden börja snurra redan vid 2 knop. En ström, det är exotiskt och fräsigt för oss vänerfiskare. Tempmätaren visade ca en grad varmare vatten i strömmen. Jag berättade för Robert att det här måste vara ett bra ställe, strömmen, tempen och inga andra båtar. Förutom den lilla detaljen att här inte fanns någon fisk var det klockrent...

Vi körde vidare några timmar i samma område och snart löste ett djupriggsspö ut, en gröngul ismo magnum på 35 fot. Laxen öppnade med en riktig racerrusning och bromstestade Roberts 7000-rulle som stod pall för utmaningen. Den gjorde sedan en lov ut åt högerkanten och var ett tag framför och under pulkan. Lyckligtvis höll sig laxen så djupt att den inte fastnade i något av de andra ytspöna. Efter några fler idiotrusningar fick vi in fisken i håven; en riktigt fin bit på 14,1 kg.

14,10
Lördagen:
Vi körde en 4 timmarstur på lördagen innan hemfärd men utan resultat. Det visade sig att Team Rödhaj hade utfört sabotage under natten, det är tacken det för att de blivit bjudna på finöl och grillade hamburgare kvällen innan. Inte konstigt att vi bommade när det finns gömda bananer i båten


Totalt kan vi räkna in 16 (tror jag) "godkända laxar" varav 5 fick följa med hem, ett antal missade hugg och ett 20 tal för små på dryga 4 fiskedagar. Toppar på 11,22 13,80 14,10 och 14,88. En super resa :) Absolut bästa betet var gröngula ismo magnumar i färgerna 105-110. Syns på den här härliga 90-tals hemsidan om man skrollar ner: http://www.gladsaxfiske.se/ismo.html Vi fick även den del på Nk mag i S-färgerna, framförallt s6 http://www.trumman.com/nk/nk_colors_03.htm Flest fiskar fick vi på mellan 30 och 45 fot, samt 25-40 gram bly i ytan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar