Vättern förra helgen

Det var ett tag sedan jag skrev något här nu. Jag har fiskat en del men istället för att försöka mig på någon form av sammandrag av sommaren så hoppar jag helt enkelt till den senaste turen. 

Vättern fredag:

Jag har sedan någon vecka tillbaka ställt båten hos en kompis brorsa i Vretstorp. Att ha båten lite närmare öppnar för lite afterwork fiske i närheten av Örebro. Det blir snabbt väldigt uppenbart hur jäkla off Örebro egentligen ligger när stadens enda något sånär vettiga resmål Vättern fortfarande ligger häpnadsväckande långt bort. Förra fredagen slutade jag tidigare på jobbet och körde mot Vretstorp för att hämta båten och sedan vidare till Karlsborg, en nätt liten resa på sisådär 10 mil. 

När jag la i båten i Karlsborg hade jag sällskap av stora delar av Mellansveriges turister och ett kompani militärjeepar som övade på att åka i cirklar runt hamnområdet. För en vanlig lekman var det inte helt uppenbart vad övningen egentligen gick ut på, men vad vet jag, jag har ju inte ens gjort lumpen.  

När båten var sjösatt åkte jag ut ganska mitt på Vättern till ett stort område där det är ca 30 meter djupt och stupar mot betydligt djupare vatten.  Jag brukar fiska röding ungefär en gång per år och det år svårt att få någon riktig känsla för det. För det första känns det lite naket att hoppa över paravanerna, att fiska med färre spön än tillåtet ger samma obehagskänsla som att köra bil en bra bit under hastighetsbegränsningen. 

Här någonstans kände jag att det var rätt beslut att åka tidigt från jobbet. 

Det är lite ovant att fiska på 25-35 meter och man vet inte riktigt vad man ska hänga på för grejer. Jag öppnade med en pärlemorspinnare, en Vibraxspinnare, 2 löjor och en Apex. Det är något humoristiskt över att först lägga ut en spinnare och sen försiktigt tackla en löja så den inte snurrar för fort.

Första hugget kom på en pärlmorspinnare tacklad några meter över en blänklänga. Längan gick nog på sisådär 31 meter med en löja precis ovanför, sen kom spinnaren sisådär 2-3 meter ovanför längan. Första hugget var en röding på strax under 50 cm. Även andra och tredje hugget föll för samma bete. Röding nummer två var i samma storlek och nummer tre var ungefär 55 cm. Jag fick ännu en för liten innan det var dags att söka natthamn. 

Lördag: 

På lördagen åkte jag ut på sjön vid ungefär 0500. Första timmarna hände ingenting och jag tacklade om till lite fler löjor i lysskallar på Riggarna. Efter att ha kört någon timme med de nya betena börjar jag känna att livet är sådär orättvist. Varför hugger det inte för mig ? Jag sicksackar lite apatiskt över ett spegelblankt Vättern och funderar kring livets stora frågor som te.x  - Borde jag åka hem ? - Om jag åker hem, vad ska jag äta för mat då ? - Är det inte så att det hade nappat bättre om man hade en fetare båt ? osv osv. 

När det där utspelar sig på ekolodet för ungefär 100 gången är det lätt att bli lite apatisk. 

När jag är färdig med att tycka synd om mig själv kollar jag mina 4 djupriggsspön och kan konstatera att på pärlemorspinnaren sitter en röding i 45 cm klassen som inte har löst ut och de två nedersta löjorna är helt mosade. Det är inte otänkbart att det faktum att tre av fyra beten inte fiskade alls påverkade resultatet. Så kan det gå när tankarna är någonstans.   

Jag riggar ut betena igen och räddar upp situationen någorlunda med en röding på 63 cm som föll för en Löja i en glow swedishflag VK skalle på 27 meter. När klockan närmar sig 12.00 plockar jag upp och skyndar mig iväg till ett dop i Värmland...  Glömde bort att ta kort på fiskarna, men de såg ut mest som rödingar brukar göra. 

Rensade rödingarna när jag kom hem, den lilla hade små nors och spigg i sig, den lite större hade 3 rejäla siklöjor mellan 10 och 15 cm... 

 I morgon ska jag kanske ut på trollingpremiär på Skagern. Kanske dyker upp en rapport från det snart :)