Nordisk Mästare !?

Sunnanåträffen:

Nordisk Mästare låter kanske häftigare än det egentligen är, av de 58 båtar som deltog var några enstaka från Norge och jag tyckte mig urskilja lite lite danska på VHF:en och misstänker därför att även Danmark var representerade i övrigt var det nog mest Svenska båtar.

Torsdag:
Klockan 08:30 anlände jag till Sunnanå hamn där Adam väntade. Han hade spenderat den minusgradiga natten i båten efter onsdagens testfiske, naturligtvis utan värmare. Han såg därför lite frusen ut när han nöjt visade att ha redan skiftat alla wobbler mot fina löjskallar när jag anlände. Det var bara att skifta om igen för jag hade glömt allt vad betesfisk heter. När vi kom utanför farleden möttes vi av en ganska trist motsjö. Vi bestämde oss för att bespara den stackars HT-båten och oss själva en smärtsam färd och sjösatte våra wobbler ganska direkt utanför farleden istället för att fortsätta mot tilltänkta megrund 9 distans ut. Efter en stund såg vi ett stort måsdyk längre söderut och åkte dit. Där krokade vi ganska snabbt en öring på runt 62 cm (oblyad tomic 4, 103) , bommade ett hugg på en blå strike pro och fick en lax på dryga 65 (Oblyad Bomber 15a silver sal25), båda fick gå på återväxt. Vi konstaterade att här fanns det fisk och lämnade området för att inte i onödan slita på det inför tävlingen. Det slutade blåsa under eftermiddagen så vi beslut att plocka in spöna och åka ut till Megrund och prova. Väl där han vi knappt sätta alla spöna innan ett djupriggspö med en Nothern king i frog färg löste ut på 55 fot och en lax på ca 70 cm hälsade på i båten innan den återfick friheten. Strax därefter bommade vi ett hugg på en sked på 45 fot, sen fick vi en öring strax under 60 på en tomic 103. Här fanns också fisk kunde vi konstatera innan vi åkte tillbaka in mot hamnen.

I hamnen jämförde vi punkter med Dilen som haft riktigt bra träningsfiskat och landat 4 fina laxar (70-85 cm) och en vild runt fem kilo. Området där de fått sina fiskar och det första området vi hittade låg nära varandra och indikerade att det nog inte var något dumt ställe.

Fredag:

Innan starten hade vi mycket stor beslutsångest vart vi skulle åka. Megrundet hägrade och lockade med ensamhet på nästintill norrländsk nivå jämfört med den förmodade trängseln i måsdyken söderut. Vi blev båda lite förvånade när vi hörde oss välja trängsel och satte full fart mot gårdagens bästeställe. Vi sjösatte 8 löjor som vi fått från Team Wikström och säkrade upp med en tomic 4 tum och en bomber 15a. I Mellerud fiskar man tydligen mest med Wobbler och vi ville inte helt stänga den dörren utan smög ut två wobbler i start tian. Vi valde att fiska löjorna förhållandevis fort, ca 2,5 knop. Bl.a VK-Skallar går alldeles utmärkt att fiska så fort om de tacklas rätt (något av de översta hålen eller på mitten, gärna i kombination med lite större löjor), även skallar som Anchovy minnow fungerar bra i högre farter men förutsätter att man gör ett nytt hål högre upp på skallen. Vid första vändan över gårdagens punkt såg vi flera fiskar jaga i Ytan och snart kom även måsarna igång och började dyka. När måsaktiviteten ökade började det dyka allt fler båtar. Att vända runt blev lite krångligare då trängseln ökade. Det blev lite som att åka i rondell, det gällde att komma in från rätt håll. Vi trixar oss mellan båtarna och det hela förflyter ändå relativt smärtfritt. Av någon anledning är det ofta lättare att trängas på västra sidan Vänern än på östra. Kanske är Dalslänningar och Värmläningar helt enkelt mer väluppfostrade än folkslagen i Öster.

Ett av ytspöna fladdrar till och löser ut, jag får tag i spöt och vevar snabbt in löslina.  Något har fattat tycke för en Löja fiskad i VK-skalle (cromad med blårygg) bakom 20 gram bly.  Fisken följer med ganska snällt och vi bestämmer oss för att vi inte behöver veva upp någon djuprigg för att landa den, den är nog inte speciellt stor. Vi flyttar alla djupriggsspön till den sida dit laxen inte verkar simma. Laxen väljer då naturligtvis att hastigt byta riktning och helt plötsligt dyker en ganska imponerande laxsida upp bland alla djupriggsspön. Adam och jag bryter ut i ett unisont "oj jävlar". Laxen är inte alls sådär lätthanterligt liten som vi hade tänkt. Jag förbereder mig mentalt på att det här kommer alldeles säkert gå åt hellvete, Lyckligtvis underskattar Laxen sina chanser att komma ur situationen och Adam kan utan någon större dramatik sluta håvnätet kring en lax på 8410 gram, en ruskigt bra start på tävlingen.

Nästa hugg faller för en Tomic 103 4 tum, en öring på ca 60 - 65 cm lossnar precis bredvid håven. Vi snurrar vidare i området där måsarna fortsätter dyka uppmuntrande och då och då visar sig jagande fiskar.  Adam byter ut en av våra Wobbler mot en 9 cm Strike Pro i sal7, den hinner inte gå många minuter innan en lax på dryga fyra kg fattar tycke för strike-pron. Jag vill inte vara sämre utan hänger på en likadan på min sida. Efter någon halvtimme hugger en lax på dryga 5 kg på strike-pron på min sida. Ungefär samtidigt får vi en förliten lax på en klar Vk skalle med grön buk. När vi sätta i en ny löja inser vi att vi har kraftig löjbrist. Team wikström sponsrade med löjor, men i morgonens stress blev tre påsar löjor i praktiken ett paket löjor (10 st) och två paket små norsar som inte alls funkar i stora VK-skallar i de farterna. Vi är inte dom som är dom utan börjar helt enkelt återanvända löjorna, halvmosade löjor proppas tillbaka i skallarna. De finska löjproffesorerna skulle vifta frenetiskt med kniven om de såg vad vi höll på med.

Vi fortsätter snurra i området där måsarna dyker oavbrutet. Båtarna kring oss håvar lite fiskar. Trängseln gör att vi ibland ser huggen som de andra båtarna har innan de själva gör det, ganska kul att se folk mysa i kabinen lyckligt omedvetna om att ett spö står kraftigt böjt på taket:) Mitt inne i den värsta trängseln får vi ett hugg, ett ganska mesigt hugg. Jag anar snart odåd då linan pekar rakt upp och snart står det klart att vi har fångat en mås. Jag hatar fåglar, fåglar är nästintill en fobi. Mitt förslag är alltid att sänka ner dom på djupriggen tills de lugnar ner sig, men lyckligtvis har det alltid funnits händigare fiskare ombord som kunnat kroka loss måsarna de gångerna de huggit, så ännu har jag inte behövt fira ner någon. Efter hand blir antalet båtar något färre och vi kan börja fiska lite effektivare.

Fisk nummer fyra faller för en VK skalle i silver crome och blå rygg bakom 20 gram bly och väger dryga sex kg. En "ny" löja med tarmarna utanför sätts in i skallen och vi skickar ut den igen. Vi vänder in över lite grundare områden och får ett tokhugg på tarm-löjan. Fisken rusar flera gånger och vill inte ge sig frivilligt. När den närmar sig går den djuuupt och hamnar efter ett tag framför båten på 6-7 meters djup, alltid lite annorlunda att drilla en fisk som finns framför båten. Håvningen går bra och vi har en öring på 6690 i båten.

Vi konstaterar att det här går osedvanligt bra, Mellerud är verkligen inte Hammarö, här skulle man bo. Vi riggar ut betena igen och hänger på fler vk-skallar  i silvercrome med blåliknande rygg (4 stycken på slutet) samtliga skallar armerade med tarm-löjor som saknar diverse mer eller mindre väsentliga delar.

Full pott ! 
Med dryga två timmar kvar hugger en riktigt kantboll i form av en fisk på 62 cm (fisk under 62 cm vägs inte in). Precis på punkten där den stora öringen högg, även den föll för en VK-skalle i samma färg med en tarm-löja och 20 gram.  Vi konstaterar att vi redan haft osannolikt flyt och att vi rimligtvis inte borde få en sjunde godkänd fisk, vi behåller därför fisken och hoppas på att den håller 62 cm i hamn, river grejerna och åker in knappa två timmar innan tävlingstidens slut.

 Jag har försökt hitta en bild på skallarna vi fick bäst på, men inte riktigt hittat rätt. Det kan iofs mycket väl ha att göra med att jag är lite lätt färgblind, en egenskap som inte underlättar när det gäller att redogöra för vad det nappat på. Kanske kan det vara en äldre modell som inte finns kvar i produktion. Enligt min mer färgbegåvade flickvän är skallarna mer blå än de på bilden. Skallarna ser i alla fall ut ungefär såhär:
http://vk-products.fi/vkshop/product.php?id_product=237
http://vk-products.fi/vkshop/product.php?id_product=510

http://www.olssonsfiske.se/strikepro--9cm8g-c07-p-6839-c-854.aspx Strike-pron som fångade fisk

Vid invägningen stod det klart att våran kantboll inte gick in i tävlingen då den mättes till 61,5 cm. Våra fem andra fiskar vägs in och väger tillsammans 31 kg, vilket räcker till en första plats med      9 kg marginal till tvåan inför dag två.

Dag två blåser bort och det gör även dag tre vilket gör att vi står som totalsegrare när tävlingen blåses av på lördag kväll. Fränt :) Vi vill tacka Team Wikström för att vi fick snika på deras boende, deras frukost, deras kaffe, deras löjor och inte minst att de kunde tänka sig att släppa titeln redan efter ett år.