fredag 5 oktober 2012

Gäddfestivalen 2012


http://www.teamel-gegoteborg.se/34523131 Video av starten filmad av Team Galten.

Då var det klart, tävlingarnas tävling är nu avslutat för det här året. 141 startande team var vi, vilket tråkigt nog betyder att trenden där vi tappar några båtar varje år tycks intakt. För några år sedan var 170-180 båtar snarare regel än undantag. En positiv trend i den negativa trenden är att fler och fler väljer att fiska i Catch and Release klassen. I år var vi för första året fler som fiskade C/R än "vanliga" klassen. Lite snopet kanske att personer som vanligtvis predikar C/R ganska högljutt väljer att "spara" några sekunder genom att klubba fiskarna istället för att fota dem. Att lite taktiskt justera sin ideologi när det kan tänkas öka möjligheten att vinna priser och prestige börjar lukta skenhelighet på hög nivå, dubbelmoral väl i klass med högt uppsatta socialdemokrater i deklarationstider. Fast helt säker på sitt val av klubba fisk verkade inte alla vara då det förekom att man vägde in sina döda gäddor levande. Om man ändå inte tänker avliva fisken borde C/R klassen te sig som ett ganska givet val.

Lördagen:
Jag fiskade traditionsenligt med bärgar-Tobbe från Mariestad, förra året kom vi fyra och året innan det sjua. I år sa vi lite kaxigt till varandra att vi skulle försöka avancera upp en placering och bli trea. Fast jag tror vi hade en tyst överenskommelse om att vi vore riktigt nöjda med topp tio. Taktiken gick i vanlig ordning ut på att åka långt fort och försöka åstadkomma stordåd på favoritgrunden innan de blev för sönderkörda av andra båtar. Det börjar bli mer och mer tydligt att fler tänker ungefär så, längst bort blir något av en naturlig samlingspunkt för oss som helst skulle vilja åka lite längre. Smartare är kanske att åka nästan längst bort om det lite båtar som är målsättningen.

En kul personlig tävlingsbild på helgens första gädda
Strax efter 11.00 gick vi upp på favoritgrundet,och fem minuter senare hade vi landat två gäddor. Båda föll för en Salmo withefish 18 cm FT, vi hänge på en till likadan och fortsatte. Båten vändes så snart vi fick möjlighet och vi gick över grundet igen, men några fler gäddor hittade i alla fall inte vi. Vi åkte över till andra sidan sjön men lyckades inte hitta något huggvillig fisk där. Under dagen höll vi ögonen på ett annat grund där vi såg att det inte var så mycket båtar, så vi satte kurs dit. Om man siktar ordentligt så går det att kryssa mellan land och själva grundet. Sedan jag bytte GPS för nått år sedan har de punkterna försvunnit och några nya hade jag inte lagt in. När vi gled igenom första gången fastnade innersidan stenhårt i botten. Två beten gick förlorde, varav en var min sista stora yuzurie och den andra en Witefish 18cm FT. Som plåster på såret fick vi lyckligtvis dagens tredje gädda när vi gled av grundområdet. Gäddan föll för en egenhändigt gul/orange målad 6tums tomic. Vi tog sats och försökte igen, den här gången lite mer åt öster. Två nya beten åt helvete, den här gången på yttersidan.  Borta var tomicen som vi fick gäddan på, och den andra Whitefishen.

Inför tredje vändan var det i alla fall ganska tydligt att mitten återfanns någonstans mellan våra steck.  Fler skrikiga Tomic 6tum hängdes på innan vi åkte igenom en gång till, vi åkte rakt på ett dubbelhugg, båda på tomic 6tum. Nu var vi på gång ! Vi vände igen och lyckades köra på ännu en gädda även den på tomic 6tum. Sen slutade det nappa och det började dyka upp allt fler båtar som sett hur vi panikartat vevat med spön och håvar bland gäddor och bottennapp.Vi flyttade oss därifrån men dagens fisketid var snart slut och vi fick veva in grejerna och köra mot hamnen.

Efter dag ett låg vi på en sjunde plats med totalt ca 13 kg fördelat på 6 gäddor mellan 55 och 73 cm.

Söndagen:
- Får vi bara nått idag så borde vi hålla vår placering, och nått ska väll inte vara så svårt att få. Konstaterade jag med nästintill en storfräsares självförtroende samtidigt som jag tuggade i mig hamburgerfrukosten och letade febrilt efter firetiger whitefishar bland de försäljare som fanns på tävlingsområdet. Vi hittade inga.

Starten gick och vi satte full fart mot favoritgrundet. När vi kom fram såg vi att någon lokal förmåga bestämt sig för att pimpla abborre mitt på "vårt" grund. Likt surkål på en bratwurst blockerade han effektivt våra möjligheter att ta del av godsakerna där under, det gick inte att få någon riktig träff på grundet när han var där. Vi cirklade runt lite i utkanterna men inte ett hugg, vi testade gårdagens bästa grund istället men där fanns inte heller nått att hämta. Taktikbytet var ett faktum.  Vi rev grejerna och spurtade ner någon sjömil och sjösatte grejerna utanför Västra Ämtervik.

Att fiska pelagiskt på en tävling kan vara väldigt väldigt effektivt. Gäddorna har en betydligt högre medelvikt och många gånger kan man få flera stycken hyfsade på kort tid om man prickar en het fläck och period. Att fiska pelagiskt kan också vara helt jävla hopplöst. Söndagen den 30 september skulle visa sig vara en sån helt jävla hopplös dag. Det är ganska svårt att på förhand förutspå om gäddorna kommer hugga 500 meter till vänster, eller 500 meter till höger. Kompisbåtarna runt omkring fick lite gäddorna då och då, men vi lyckades att med beundransvärd precision köra sicksack mellan gäddorna. Det är fantastiskt frustrerande att fiska bredvid folk som får fisk när man själv inte får något.

Wobblerna byttes ut gång på gång i takt med att huggen uteblev men det hjälpte föga. Med lite god vilja skulle det gå att påstå att vi möjligtvis haft ett hugg någon gång under dagen då det fanns lite bitmärken i en wobbler som troligtvis inte fanns där tidigare. Närmare än så kom vi inte, Söndagen var inte var dag och vi föll som en sten i resultatlistan

När resultatlistan var färdig så hämnade vi på en 22 plats och var lite deppiga. Det finns i och för sig värre saker än att sluta 22a, men frågan är om det finns värre saker än att förlora med två placeringar mot Värmlandsmos :) Tråkigt att inte få något när vi var med i matchen efter första dagen. En 5 kg gädda hade tagit oss till topp 10.

Vann gjorde Team Eka från Karlskoga, två blev Team Lysvik och trea blev inga mindre än 73:orna från Kil med Stefan Karlsson i spetsen. Grattis ! :)  Kul med nya vinnare också, Pike 2000 fanns i ledning efter första dagen och historien såg ut att återupprepa sig. En segare dag på grunden samtidigt som det (för en del i alla fall) nappade ute på frivattnet gjorde att det inte riktigt gick att hålla ifrån och de hamnade på en 5 eller 6 plats.

 Helgens tredjepristagare inför starten på Lördag. På bilden ödmjukt omedveten om att han snart kommer sopa banan med          98 % av startfältet.
NM-nästa:
Nästa fisketillfälle torde bli i samband med Sunnanåträffen. Jag och Gjinger Kahn aka Adam Karlstad aka prinsen av lillaparis ställer upp. Vi har strategiskt nog bosatt oss med Team Dilén och förra årets vinnare Team Wikström och räknar kallt med att Jakob, Roger, Andreas och Hasse kommer avslöja alla sina bästa tips över ett flak ful-öl.

4 kommentarer:

  1. Vilka var de som valde att inte köra C&R men ändå inte avslutade den stackars fiskens liv;((
    Barabarer... och då menar jag inte sådana som klipper hår...

    SvaraRadera
  2. Det var en av teamets gäddor som levde, de andra var avlivade. Förmodligen en miss från de tävlandes sida, men en sjukt onödig ganska elak och ruskigt klantig miss.

    SvaraRadera
  3. Var inte det Big catch? Mycket bra skrivet Anders.

    SvaraRadera
  4. Helvete va trevlig läsning!!! Sjukt givande hur det var förr

    SvaraRadera