torsdag 14 februari 2013

Lägesuppdatering

Det har varit stillastående på fiskefronten ett tag. Efter sista turen i Åmål har jag upplevt ett mekaniskt, eller snarare hydraliskt bakslag. När jag ställde av båten hemma noterade jag hur något droppade från aktern, i 16 minusgrader fångar droppande vätskor även en lekmans uppmärksamhet. En visuell och fysisk inventering av vätskan gav intrycket av att det var hydralolja vi hade att göra med.

Efter många många mil på skumpande vägar och en och annan tur i motsjö hade en packbox gått sönder och ena trimkolven läckte olja. Förkrossad insåg jag vad det här betydde, märkesverkstad och Suzukimarin delar (alternativet inte laga båtmotorn är naturligtvis inget alternativ). Jag såg mentala bilder av vad inköpet skulle resultera i: Nudeldiet, svältande katter och sålda släktklenoder. Ofta är det så det slutar om man försöker köpa en reservdel till en båtmotor från det stora marinmonopolet. Många ekonomer menar att sydeuropas ekonomiska kris till stora delar har sin grund i att de försökte laga sina statliga båtmotorer och därmed blev skuldsatta för livet. Andra ekonomer menar att om man ska köpa en båtmotor del för del och bygga ihop till en hel, så kan man lika gärna bygga en komplett dödsstjärna, i slutändan är det samma pengar det handlar om.

Min spontana tanke blev därför att själv är bäste dräng. Med själv menar jag då naturligtvis någon bekant som faktiskt kan. Efter att ha ringt runt lite bland vänner om hur man lagar trasig hydralik fick jag tipset om företaget Momentum. Min kära bror tillverkade ett specialverktyg och skruvade ur trimkolven. Moas mammas kille fraktade in den till Momentum. Där plockade de fram lämpliga packboxar och O-ringar till en mycket överkomlig kostnad. Victory !

Nu är det här att ta ut segern lite i förskott, det är inte monterat än... Men enligt uppgift verkar det passa alldeles utmärkt. Tanken är att det ska monteras ihop inom kort så båten är redo för nya äventyr när isen försvinner.

En annan liten sak som ska fixas innan våren är besiktning av båtkärran. Trots två tappra försök förblir den obesiktad. En nitisk tjänsteman vägrar släppa igenom mina bromsar. Att tjänstemannen är nitisk fick vi bekräftat när inte ens Hajens bil gick igenom besiktningen prickfritt.

Årets isfiske:
Upptäckten av ett grått hårstrå blev för
mycket för en av deltagarna
Isfisket i år har varit sparsamt. Jag har bara varit på isen två gånger i år, båda turerna var i samband med Retardoz Km i Torsby. Första dagen satt vi 6-7 personer med 3-4 spön var. Fisket var sådär sedvanligt frykenbra och när dagen var slut hade Hajen tagit en svårintagen ledning genom att landa en tvåkilos gädda. Alla andra bommade. Historiskt sett har en 2 kg gädda alltid räckt till topp 3 på Retardoz is KM.

Dag två brukar i regel vara segare, ofta beror det på att man är lite trött. Uråldrig sedvänja kräver nämligen ett besök på Torsbys Krog. Tidigare gick man på "Björnidet" men i Torsby varar inget för evigt och numera går man på "hörnet" istället. Hajen var inne i ett riktigt stim och vann även KrogKM. Juryns motivering löd något i stil med: "För att ha visat sig modig och orädd och likt en diplomat förenat ett imponerande alkoholintag med förhållandevis civiliserade närmanden mot den holländska nationen."

Dag två ställde ungefär samma skara upp. Vi spred ut sisådär 25 spön och satte oss ner och väntade, kanske inte så mycket på hugg, risken att bli besviken är för stor om det är hugg man väntar på under isfiske på Fryken. Istället väntade vi på hamburgarna. Grillade hamburgare är för isfiskare vad rödvin och gräs är för karpfiskare. En bonus som inofficiellt är hela anledningen till att man orkar hålla på med skiten.
Fisket var lika dåligt som vanligt, men vädret var faktiskt mycket bättre

Det blev inga fler fiskar dag två. I bilen hem beklagade vi oss över fisket och svor för säkert sjätte gången att aldrig någonsin ismeta på den jävla skitsjön igen. Nu har det gått snart 2 veckor sedan dess och jag börjar bli mogen att revidera utfästelsen, någon gång till kanske man kan prova.

I övrigt finns inget egentligen fiske planerat i det närmaste. Jag upplever en av de mest fiskelösa perioderna någonsin (fisklösa är man van, det är avsaknaden på fiske som är den stora förändringen). Bättring utlovas så snart isen släpper. Någon göstur vore roligt att hinna med innan dess också.





6 kommentarer:

  1. Anders, vet inte om ni har det redan men testa att lägga en "brädbit" mellan rigg och motorfäste när ni trailar, det avlastar tilten.
    Hur funkar Suzuki 140an att komma ned i fart vid riktigt långsam löjtrolling?

    // Mats

    SvaraRadera
  2. Hej Mats. Jag brukar (brukade?) köra brädbit när jag trailar. En del i min bekantskapskrets anser det vara livsnödvändigt, andra menar att det är skitsamma. Mitt Powertrim havererade i alla fall efter 2 turer utan (glömt den...), innan dess hade jag kört många år med utan problem :)

    Det funkar bra att köra löjtrolling, lite beroende på hur långt ner man vill. Med orginalpropellern var det lite svårare, den har större bladyta (sisådär 14 bladyta och 19 tum stigning) den gav lite högre fart på tomgången, strax över 2 knop om jag kommer ihåg rätt. Nu har jag en stålpropeller med 13,5 tum bladyta (tror jag) och 21 tum stigning. Med planerboards och riggar ute och plattvatten så går det ca 1,6-1,7 knop, jag fiskar väldigt sällan långsammare än så. Vill man ner långsammare eller om det är kraftig medsjö är det nog drivankare som gäller. Oftast fiskar jag 2-2,3 knop när jag använder löjor.

    SvaraRadera
  3. Gissar att brädbiten då snart är åter!?
    Står inför ett köp av Suzuki 140 därav frågan. Vill gärna komma ned mot 1,5 knop men å andra sidan kör jag nästan alltid drivankare så det borde nog inte vara problem.
    Vad väger din Crescent 590?

    SvaraRadera
  4. brädbiten kommer återinföras snarast :) Jag är väldigt nöjd med motorn i alla fall. Min motor har nog gått runt 4 000 timmar och den har egentligen inte strulat nämnvärt. Hade en Suzuki 60 innan som jag också körde många timmar och den gick också som en klocka. Det strul jag haft har i regel varit elektriskt, eller bränsle relaterat. Hydraliken är nog det första mekaniska som krånglar om man inte räknar en givare som dog förra vintern. Motorn kan upplevas som lite törstig om man envisas åka i 40 knop, men det gör nog samtliga motorer i den storleken. I trolling på låga varv drar den väldigt lite, kör man skedar på östersjön i 3 knop och vågor dricker det lite mer.

    Min Crescent väger runt 700 kilo original. Jag har dock lastat på lite rostfritt i form av spöhållare mm och plastat lite i aktern så min riskerar att vara något tyngre. Sen tillkommer all fiskeutrustning :)

    SvaraRadera
  5. Om jag inte missminner mig så vill jag ha lite mer fisk i min frys, det börjar ta slut. Men bara ätbar fisk, helst.

    SvaraRadera
  6. Vi får se vad vi kan göra åt den saken Eleonore, det vankas lite fångstsäkrare tider snart. Jag är dock rädd att Bror inte låter mig ha båten hos er om jag ger dig för mycket fisk ;)

    SvaraRadera