onsdag 30 december 2009

Fiske Åmål söndagen samt måndagen. 4+1 godkänd.

På annandagen slöt Don Jouan upp för en laxsatsning i mellandagarna utan dess like. Ett gediget snöande gjorde att vi fick spendera någon timme med att åka till kil och skotta fram båten inför söndagen. Det hela förflöt smärtfritt och vi kunde snart skymta en Crescent under snömassorna. Klockan 0600 kopplade vi på båten och styrde mot åmål. Temperaturmätaren visade -15 grader, kallt tyckte vi då men rena sommarvärmen jämfört med det som komma skulle.

I Säffle bestämde vi oss för att tanka, lite extra soppa är alltid bra, dumt att ligga på marginalerna. I säffle gled vi in under macken som är perfekt anpassad efter min båt. Bara centimeterar mellan masten och taket. Vi mötte några elgubbar som skulle åtgärda dalslands gigantiska elbekymmer. De tyckte vi var hårda och frågade om det verkligen gick att trolla när det var så kallt? Jajjamen förklarade jag världsvant och berättade att har man bara bra krut i batteriet och försöker undvika kondens i tanken så brukar det gå fint. De såg impade ut, vi var män i deras ögon. När vi tankat färdigt smög jag ut från macken men hörde snart ett et ovanligt olycksbådande "KLONK" ... Attans, macken var inte längre perfekt anpassad efter min båt, snön hade gjort det lite tight. Min mast gick fullständigt åt fanders och hela vår image såg inte längre lika världsvant ut. Vi klättrade ut lite smidigt och gjorde fast den avkörda masten med buntband runt ett relingsrör. Åkte sedan därfrån utan ett ord, elgubbarnas blickar var inte längre beundrande, de var idiotförklarande.

Fisket:
Väl i Åmål bestämmer vi oss för att knyta planerlinorna direkt i taket, det funkar skapligt. Lite låg höjd på pulklinorna resulterar i rejäla nerisningsproblem kring linutlösarna, men i övrigt är det inga bekymmer. Vi träffar ännu någon båt vi rampen och byter nummer med dess besättning. Kan vara fint att ha en livlina på sjön när det böjar gå dåligt. Rampen och Hamnen i Åmål är som vanligt föredömligt skottad och isfri, kanonbra! Vi bestämmer oss för att åka söderut mot Tössö, sjösätter prylarna och börjar leta fisk. Vid 10 snåret blir jag lite trött i ena ögat och bestämmer mig för en power nap. Don jouan får köra, Snart skriker han fisk. En trött Anders fightar en trött fisk och resultatet blir gädda på strax över kilot. Kanske inte det man vill ta av sig handskarna för... Strax efter drar det till lite bättre i ett innerspö. En Vildlax på gissningsvis 65cm har huggit över en actiondiscad lysskalle-löja med 80 gram bly. Laxen får snabbt friheten åter i det kalla vädret.

Vi kör vidare och snart hugger det på ett djupriggsspö. En bråkig fisk som rusar runt bakom båten. Det visar sig vara en fin fin lax på 6,3 kg som Don Jouan vevat upp. Fisken fann en löja i hemmamålad krippled skalle på 7 meter allt för frestande för att motstå. Vi trasslar lite efter fisken men avbryts av en glatt skrikande tekota rulle. Något har fattat tycke för en Ove-pimpad löjskalle målad i sal7 färgen. Fisken rusar friskt och går tungt en bra bit bakom båten, efter en spännande fight kan vi sluta håvnätet kring en kanonfin öring. Kanske inte i bästa kondis men den pressar ändå vågen till 6,5 kg och har en längd på runt 85 cm. Notera hårdrocks-posen

Sen blir det lungt ett tag. Vi fortsätter snurra i området och ser två andra båtar som drillar fisk på ungefär samma ställe. Det känns hett, vi letar oss lite längre norrut än vi fiskat förut. På kanten mellan 17-18 meter ner till närmare 30 står det mycket betesfisk, vi snurrar något varv och snart smäller det på ove pimpad skalle framför 30 gram bly. Fisken är inte riktgit i klass med de tidigare, men bjuder ändå på en segdragen tung fight. Jonatan fångat är en Öring som väger in på 3,8 kg. Vi börjar fundera på om det inte är dags för refrängen, men gör nått varv till, det brukar vara hett sista timmen. Snart suger det till igen, nästan på exakt samma ställe som den första öringen. En frusen rulle ger motvilligt ut lina till den hoppande fisken bakom båten. Jonatan som mycket gärna vill ha en 6kg öring (storfiskereg vikt) börjar skrocka om att "nu får du säkert en till". Han hade rätt, upp kommer en mycket välkonditionerad öring som presar vågen till 6720 gram, kanonfin fisk!

Bogsering:
Klockan har blivit 1540 och vi river grejerna, men avbryts av ett telefonsamtal. Båten vi bytte nummer med vid rampen har problem. Motorerna har dött! lyckligtvis ligger de bara några hundra meter från oss och vi kan snabbt glida dit och vara behjälpliga. Deras båt, en Rival/roccad 706 ligger och driver i vad som ser ut att vara ett härligt trassel av pulklinor planerspön. Vi håller oss på avstånd så de kan få upp allting i båten. De berättar att motorerna bara dött och nu gick de inte att starta. Något elfel gjorde att motorerna slutat ladda, eller något var fel med elen, enbart 9 volt kvar i batterierna. Hans dubbla 80 yamaha gav inte ett livstecken. Det fick bli bogsering till Åmål, en sträcka på kanske 8 distans...

Trots två Yamaha fick alltså Suzukin dra!:) Tänk på det när ni ska köpa motor;) Det blev en segdragen fantastsikt tråkig och ganska dunkel upplevelse att bogsera båten i 4 knop till åmål. Hade gärna sett att båten som gick sönder inte var så stor och tung:) strax över 2 timmar tror jag det tog... Man får vara lite behjälplig på sjön så här års, och annars också för den delen. Annars dör man nog ganska lätt.

Tisdag:
Dödligt trötta efter bogseringskvällen och fiskrensningsnatten satte vi oss i bilen och trailade till Åmål även på måndagsmorgonen. Vi hade sällskap av Team Wikström och Storfräsar-Strende. Vi trailade i Båten och spurtade ner til platsen vi fiskade på dagen innan. Det går anmärkningsvärt mycket fortare att åka sträckan utan en extra båt på släp. Vi sjösätter prylarna och kan snart konstatera att det är betydigt mindre med betesfisk på platsen än det var tidigare. Team Wikström rapporterar ganska tidigt in en lax på 75cm som slukat en löja bakom en vk2 falsher på 21 fot. Det verkar finnas fisk på platsen så vi väljer att stanna kvar. När klockan blir 10 är det åter dags för 10 tröttheten, 1000 är värsta tiden på dygnet, det går inte att vara pigg. Många är fisketurerna och för den delen även föreläsningarna som man powernapat under runt 1000. Så var fallet även idag, men jag hinner inte mer än slumra till innan Don Juan ropar fisk och börjar drilla en ganska snäll sävlig fisk. I samma veva hugger det på mitt innerspö, jag greppar spöet och i ndra änden sitter ännu en sävlig fisk. Inte en knyck fortplantar sig i spöet. Vi börjar ana ett dubbelhugg på gädda. Min fisk kommer först till båten och det är mycket ritkigt en gädda på några kilo. Fisken kan krokas av utanförbåten vilket jag tror dess ögon är tacksamma för. Mina frusna händer gillade också upplägget. Jonatans fisk närmar sig och vi ser att det blänker till, en identitetsförvirrad lax på 5 kg är det som visat sig. Fisken tog en Planerfiskad löja med jag tror 50 gram bly.

Sen är det dött, jäkligt dött. Ingen av de andra båtarna får något vidare. Vi bestämmer oss för att stanna ändå, det brukar som sagt komma en rusch på eftermiddagen. Efter några timmar rycker det till i ett innerspö! Men linutlösaren går inte att få att lösa ut och snart är fisken borta. Jäkla isproblem! Fisken högg en PLO VK skalle bakom 60 gram bly. Vi riggar om igen och fortsätter. Det hugger igen på samma spö men återigen går det inte att få loss linutlösaren och fiske försvinner... Bittert värre, vi suckar och riggar ut igen, då löser ett djupriggspö ut. En Toppskalle 737 som bara simmat några minuter har lockat fram en svårtrugad fisk. Fiskeländet lossnar dock den också. Livet är ibland inte bara hårt utan även orättvist. Förutom vår och Wikströms lax verkar många av de 7 båtarna kring oss ha gått bom, lite halvsegt fiske.
Tisdag Onsdag Torsdag:
Tanken var att vi skulle fiskat även tisdag onsdag och torsdag, men det var fördjävla kallt. Vi gick upp på tisdagen men möttes av 21,5 minusgrader på väg till båten. Vi skämdes lite när vi åkte hem och bäddade ner oss men kände ändå att vi växt som människor av detta sällsynt vuxna beslut.
Åmålsrampen är förmodligen helt körd nu, tjock is ända ut til fogden. Lillängshamnen är ungefär lika körd tror jag. Baggerud fungerar nog fortfarande, tänk dock på att bara för att det går at åka ut behöver det inte gå att åka in. Isflak kan komma fort och oväntat och jävligt fel så här års.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar