söndag 29 november 2009

Advenstspecial ett!

Mal och karpfiske i Rio Ebro, Spanien

Det var ganska sent på hösten, jag tror 05 eller 06. Min gamla klasskamrat Elias hade sommarjobbat på en fiskecamp i Mequinenza, Spanien. Campen låg bredvid Rio Ebro, ungefär där Rio Segre rinner in i tidigare nämnda flod. I Ebro fiskas framförallt Mal och Karp. Malarna växer sig brutalt stora och strax innan min avfärd hade Elias fångat en fisk på över 240 cm. Malarna släpps som regel tillbaka och att väga dessa vidunder är aningens omständligt, därför mäts Malar allt som allt oftast i längd. Under ett telefonsamtal med Elias berättade han att han var ledig några veckor och om jag ville kunde jag komma ner och fiska mer eller mindre gratis.

Jag hade precis slutat Sportfiskegymnasiet i Forshaga. Efter att ha forslats ut i verkligheten genom den milt pinsamma spöparaden (sån som typ militärer har med svärd och gevär, fast vi kör med fiskespön.) Möttes jag av ungefär lika många jobberbjudanden som när jag 3 år senare gick ut som fastighetsekonom mitt i Finanskrisen. Jag hade med andra ord tid, massor av tid. Så jag räknade lite på resan och insåg att det här inte behövde bli så dyrt. Ryan Air var villiga att ta mig från Nyköping, Skavsta till Spanien, Barcelona tur och retur för 800 kr. Anmärkningsvärt billigt sa Elias och föreslog att jag bokade illa kvickt. Hittade billiga bussbiljetter som visserligen innebar en natt på flygplatsen, men det var det värt. Så det var bara att skrida till verket, här skulle fiskas mal!

Efter att ha spenderat en ruggigt seg natt på Skavsta lyfte jag förväntansfullt och påbörjade min resa till Barcelona. Landade efter 5 timmars ganska trivsam flygfärd. Väl på plats i Spanien ringde jag Elias och berättade att jag landat och stod i terminalen. Va bra sa han, jag är snart framme och kommer in och hämtar dig. Tiden gick men det dök inte upp någon Elias. Jag ringde igen, han såg mig inte, jag såg inte honom heller. Vi stod i olika terminaler. Vi bestämde en ny mötesplats, men ingen Elias. Servicepersonalen tröttnade ganska snabbt på mig då jag envist frågar efter Terminal 3C som enligt dem inte finns. Hjärndöd jäkla Servicepersonal, Elias står ju i Terminal 3C!?… Jag frågade efter en terminal som hette nått med C? En terminal med en trea? Men icke, den tröga Servicepersonalen hade inte ens koll på sin egen flygplats. Vi bestämde några egna mötesplatser. Parkeringsplatser, höga master, reklamskyltar mm, Vi höll på så ganska länge. När Elias börjar prata om flygledartorn, som ligger så långt bort att man knappt ser dem börjar det dock kännas riktigt riktigt fel.

Då går det upp ett ljus. Tänk om… Alltså tänk om Barcelona har mer än en flygplats? Ungefär samtidigt som ljuset går upp dör batteriet i Elias telefon. Jag frågar servicepersonalen om det finns fler flygplatser? Jojomensan det finns en till 30 mil österut. Det går bra nu tänker jag och funderar på nästa steg, men jag kan inte göra så mycket. Efter någon timme ringer Elias, han har kommit fram till samma slutsats, vi är på olika flygplatser. Han är inte helt nöjd över att behöva åka 30 mil helt åt fel håll för att hämta mig... Efter ganska många fler timmar kan han plocka upp mig. Vi är inte helt överens om vems fel det är men jag hävdade envist att man bör upplysa besökare om det finns två flygplatser i samma stad. Elias däremot lägger sin vikt i argument som att om en flygplats heter Girona/Barcelona så ligger den framförallt i Girona, inte Barcelona.
Vi anländer till Campen sent på natten och somnar kvickt i vår lilla stuga. När vi vaknar på morgonen berättar Elias att det finns en plats som fiskat jäkligt bra på Mal senaste tiden. Den platsen är tyvärr upptagen i några dagar, så Elias föreslår att vi ska fiska Karp istället, tills platsen blir ledig. Inte mig emot, jag hade knappt landat en karp innan och har nog aldrig landat någon efter heller. Karpen i Rio Ebro är inte naturlig utan den är precis som Malen inplanterad och återfinns nu i mycket stora nägder. Karparna blir rejält stora och fiskar över 20 kilo är inte helt ovanliga.

Karpfiskarna som kommer till Ebro har fiskat mycket hårt med Halibut-pellets. Ett slags fiskfoder som ursprungligen används till hälleflundraodlingar i Norge. Det har mäskats flitigt med det och Karparna är rejält inkörda på betet, så vi väljer att fiska på såna pellets i första hand även om vi har med lite vanliga Boilies också (pastabollar typ). Vi fiskar från båt och använder oss av vanliga karputrustningar. Vi ankrar upp båten och kastar ut våra beten. Vi mäskar lite med hjälp av PVA-påsar. (små nätpåsar man fyller med godsaker, påsen löses sedan upp i vatten och godsakerna hamnar runt betet). Det tar inte många minuter innan första fisken hugger. Karpfisket verkar löjligt lätt, det blir väll iofs kanske så när man fiskar med en infiskad guide på uppmäskade platser under bra förutsättningar. Något man borde pyssla mer med på hemmaplan kanske:) Det nappar karpar hela natten, betena får inte ligga stilla särskillt länge. största fisken hugger på ett av mina spön. en karp på dryga 13 kg. Vi landar säkert över 10 fisk första kvällen.

Dag två spenderas på liknande sätt, vi fiskar från båt på ungefär samma ställe. Vi har under dagen diskuterat lite olika teorier om stora karpar. Vi bestämmer att de största karparna nog gärna vill gå djupare. Kanske följer de kanterna mot det riktigt djupa delarna av floden på något Braxliknande vis. Vi lägger båten lite längre ut och kan på så sätt träffa både mäskplatserna och djupkanter. Vi lodar omgivningen och kastar ut några markeringsboj, det strömmar ganska bra och varken beten eller båt hamnar där det är planerat. Men nu har vi bestämt oss, vi ska i alla fall prova. Vi har redan landat ett flertal karpar över 10 kg och är ganska nöjda, fungerar inte taktiken gör det inte så mycket. Måste erkänna att den i teorin så perfekt genomarbetade taktiken i praktiken kändes måttligt het. Att slänga en liten liten pellets mitt ut i ingenting kändes som ett riktigt långskott, så vi knöt på två pellets...

Efter en stunds totalt stilltje får Elias ett hugg på sitt ”djup spö” spänningen stiger men när den krokats ser vi att fisken förmodligen inte är särskilt tung. Jag ska precis håva den när Elias börjar låta nervös. Det är nått visst med den här karpen. Det har inte med storlek att göra, utan det här är en "fully Scaled" vilket typ är Karparnas svar på en Crescent Crown, ett riktigt jäkla praktexemplar. Det är liksom stora fjäll över hela fisken vilket är mycket ovanligt. Oftast är det ingen komplett fjällsamling, utan enbart sporadiska fjäll. Där i ligger den enastående skillnaden. En Fully Scaled är en fisk som man i många vatten bara fångar någon enstaka gång under sin livstid. Det var därför Elias log som en katolsk präst på kollo när fisken håvats.

Dag tre ska vi fiska mal! Till vår hjälp har vi några rejäla 8,6 fots malspön bestyckade med Tekota 800 rullar. Manliga prylar, helt klart. Vi ska ro ut våra beten, spöna och rullarna går inte att kasta med. Vår båt är den imponerande skapelsen ”Navigator Zwei”, en tysk kvalitets gummibåt på strax över metern med limmade plaståror. Jag tror båttypen är optimerad för folk kortare än 190 cm och den används förmodligen med fördel i något mindre, lugnare vatten än Rio Ebro.

Malarna har lärt sig gilla karpfiskarnas frikostiga mäskkampanjer. De dammsuger gärna en mäskplats, det är enkelt och näringsriktigt. Pellets har dessutom svårare att simma undan än fisk. Därför kommer vi att använda oss av Pellets även när vi fiskar mal. Vi använder en tjock kevlartafs med en kraftig enkelkrok på. Efter enkelkroken trär vi en serie pellets på en linstump, typ5-10 stycken. Detta rors sedan ut till den tilltänkta fiskeplatsen. Där tacklet kopplas till en brottlina (ca 0,20) som fäst i en tung sten (2-4kg) När fisken sedan hugger rycks brottlinan av och fighten kan börja. I teorin kastar man i en hink pellets på platsen där man släpper stenen. En hård ström och en i bästa fall halvbra båt gör att utförandet blir mycket svårt. När stenen är placerad sticks spöna ner i backen och spänns upp ordentligt med stenen som motvikt.

Jag får äran att ro ut första betet. Jag måste erkänna att hade jag fått välja båt på den öppna marknaden och inte varit tvingad till det något begränsade båtutbudet i Elias bil, då hade jag valt en annan båt. Det stack ut väldigt mycket Anders över kanten när jag rodde ut betena. Minst sagt svårt att ro i strömmen med halva kroppen utanför båten. När jag lagt ut första spöet och vände tillbaka för att hämta spö nummer två högg det på första spöet! Löjligt! Jag hoppade snabbt ur båten och kunde snart landa resans första mal, en fin fisk på 180 cm. Fantastiskt, min resa var typ gjord, en häftig mal var fångad och jag var klar. Fisket fortsatte och vi landade flera malar redan första kvällen. Jag fick äran att drilla kvällens och resans största fisk,en mäktig mal på hela 227 cm! (bilden till höger och de två nedanför) En grymt stark fisk som kunde besegras efter ca 15 minuters hård press. Malarna är riktigt starka, de gör kanske inte långa snabba laxrusningar, men när de väl bestämt sig för att simma någonstans, då jäklar simmar de. Maxad slirbroms och tumme på spolen hjälper föga om malen vill åt andra hållet. Ofta tar de även hjälp av den kraftiga strömmen i delar av floden.












Under kvällen får jag även den tvivelaktigt trivsamma uppgiften att landa några Malar åt Elias. Tumgreppet på abborrre har man ju hört talats om, på malar använder man en annan vidarutveckald form av tummgreppet. Den som skall landa malen går helst ut i vattnet, får tag på tafsen och leder försiktigt malen mot kroppen. Sen Sträcker man in händerna i malens gap... Självbevarelsedriften säger att händerna inte bör vara där, men det skulle visst vara lungt påstås det från stranden. Så det var bara att ta tag i underkäken och hålla tummarna på att få behålla dem. Sen brottade man upp fisken på land. Tricket är att hålla i underkäken stenhårt, är det ett halvdant slabbigt handslag man fått till gör det ont när malen skakar på huvudet, händern glider då över malens alla tänder... Allternativet är ju att använda handskar men ska man vara på det humöret kan man lika gärna flugfiska.

Vi fiskade en bit in i mörkret men det var svårt att fiska när det blev för mörkt. Hela ro ut betesproceduren blev mycket komplicerad i mörkret. Det ganska hårt
strömmande vattnet gjorde det svårt att höra vad killen på land sa, och kroppsspråk kräver visst ljus för att kunna avläsas med någorlunda säkerhet. Vi gav oss och åkte mycket nöjda hemåt. Kommer inte ihåg hur många fiskar vi landade första kvällen, tror det var 4.

Även andra maldagen blir succé. Vi fångar flera malar och den största fångar Elias på 204 cm, en sällsynt tjock fisk. Malarna har överlag ökat i kondition sen användandet av pellets blivit allt mer omfattande. När det mörknar visar Elias en av anledningarna till att det är så mycket mal på platsen, när vi lyser med en stark ficklampa över den nattsvarta vattenytan fullkomligt exploderar den av småfisk. Malarnas smackande (de glider upp underifrån och stänger munnen men en högljud smäll vid ytan) berättar att det går åt ganska många småfiskar i minuten, ett mäktigt nästan kusligt ljud. Insikten i småfiskarnas öde och malarnas jaktteknik gör att det känns sådär halvbra att glida runt i Navigator zwei med armar och ben utanför båten. Uplevelsen resulterar i att jag på fullt allvar kan säga att jag vet precis hur en torrfluga känner sig när den ligger och ser lättfångad ut på ytan.
Tredje dagen blir inte riktigt lika bra, men vi fångar mal då också. Vi fiskar alla dagar på samma ställe och det är fascinerande hur mycket mal det verkar finnas på platsen. Den har levererat dagligen i flera veckor! Jag tror att tredje dagen var sista dagen vi fiskade, vi avslutade resan med en liten spansk raket, så att man kunde pricka av det landet också.

Samanlagt under resan vill jag minnas att jag fångade 5 Malar över 180 cm och någon lite mindre. Ett resultat jag var mycket nöjd med. Sett till hur häftigt det var och vad det kostade så är det med lätthet den bästa fiskeresa/utlandsresa jag varit på.

För den som är sugen på en fiskeresa till rimliga pengar kan jag varmt rekommendera Rio Ebro. Jag är iofs osäker på hur fisket har utvecklats, om det är lika bra eller bättre eller sämre. http://www.bavarian-guiding-service.de/index.html där är Campen jag bodde på. Ska väll kanske nämnas att det finns många olika camper i området.




















3 kommentarer:

  1. Intressant läsning. Avis som f-n.
    MVH Sigge

    SvaraRadera
  2. Fy fasen vilka stora fiskar! Fula var de också! Men det är underhållande läsning som alltid :)

    SvaraRadera
  3. Djupt imponerad...
    Varför har du aldrig berättat detta förut.

    Keep ém coming!

    //S

    SvaraRadera