Vänerfiske och 4-dagars exedition.

Öppnade torsdagen stenhårt med en tenta i materiell företagsbeskattning, kändes hyfsat faktiskt, men man ska inte ropa hej innan man blivit tjej som transvestiten sa. Efter tentan väntade ett vinterdäcksbyte och efter vinterdäcksbytet blev det fiskeklubbsmöte och efter fiskeklubbsmötet var det obligatorisk tentafest. Efter en stabil insats med sänggång runt 0300. Det var det en småtrött Anders som svarade i telefon 0530 när storfräsarstrende ringde.

Vänern:

Upp kom jag och vi kunde vid 0600 navigera storfräsarekipaget mot lillängshamnen. Det skulle fiskas speedade plastbeten utanför Prickgrund. Väl i rampen mötte vi meriterade Team Wikström som också skulle ut. Vi knöt på våra beten, en blandning av tomic bomber tourmentor och andra säkra kort innan vi gasade utåt.

Jag fick ut mina ytbeten förhållandevis smärtfritt och skulle ta tag i djupriggen. Då kom den, den där välbekanta illamående känslan. Ett målmedvetet tokstirrande på horrisonten hjälpte föga och snart kunde jag mäska upp båtens barbordssida ordentligt. Jag vet inte riktigt vad som är värst, att vara en landkrabba och bli sjösjuk, eller att vara en vekling och bli bakfull? Så förmodligen var det något jag ätit.

Det ser ganska bra ut på ekolodet, mycket betesfisk på ganska koncentrerade områden. Team Wikström rapporterar in två godkända fiskar och några för små. Jag och Strende känner att det nog är nära nu och börjar snurra i området.

Första hugget lät vänta på sig och jag utnyttjade luckan till att ta en liten tupplur. Jag vaknar av ett rullskrik och hoppar upp från beason båtens durk i ett cirkusliknande trick. Enligt Strende såg jag lika förvånad ut som en "nekrofil som fått motjuck" Ett uttryck som på ett förvånasvärt bra sätt beskrev min känsla. Fisken fortsätter rusa tungt, men inte särskilt explosivt. När sedan ett välbekant gap börjar glida runt i ytan bakom båten förstår vi att det är en gädda som stört mig i min förmiddagslur. Gäddan låter sig inte besegras helt smärtfritt utan rusar ytterligare några gånger innan vi kan landa den. En fin fin gädda som vägs till 10060 och föll för en bomber 15a i 2,7 knop. Klassiskt storgäddeknep.

Efter gäddan blir det lugnt igen, jag utnyttjar lugnet till en liten liten powernap innan lunch. Efter lunch passar jag på att sova lite middag. Vi får därefter ännu en gädda, och strax efter den bränner vi ett hugg på ett spruttspö armerat med 90 gram bly och en tourmentor. Vi hinner även landa en för liten öring (tomic 103) innan vi efter att ha gjort det nära på obligatoriska desperata försöket där man går innanför valfri grundpinne och ska fånga en öring, åker hem.

Expedition:

Det blir inget mer och vi åker hem där det väntas en mycket välkommen pizza. Efter pizzan inser jag att min plånbok ligger kvar i strendes båt, detta tillsammans med massa annat krångel drar ut på tiden och först klockan 2200 lyckas jag styra mitt eget ekipage mot nästa expedition. Målet är Ludvika, hemstad åt den glade spanjoren. Till Ludvika anländer jag 0015... Målet med resan är en liten gäddfiske expedition.


Dag1:

0500 smyger vi upp och drar iväg. Ingen lunch eller frukost har blivit fixad så en 24h statoil får fixa biffen. Vi väljer en 50 kr "grillad kyckling pastasallad" Pastasalladen visar sig vara det minst prisvärda sedan produkterna för att "millenium säkra datorer" dök upp på marknaden. Båten trailas i och grejerna är sjösatta till 0900, ungefär samtidigt äts pastasalladen upp och lämnar kvar en hungerkänsla av gigantiska mått. Vi landar ganska omgående en 4kg gädda på en Westinsjätte och fortsätter med en gädda i samma storlek på en sjunkande supershad. Sen händer inget, men vi hittar ett område som ser hett ut, mycket fisk på lodet och en tilltalande 60-20 meters kant lovar gott. Vi avslutar fisket strax innan mörkret och beslutar oss för att börja fiska på stället i morgon. Vi trailar hemåt och ser fram emot lite sömn, MEN på tv:n visas terminator 2 och det kan finnas nån dialog i den filmen man ännu inte kan utantill, så vi tittade på den.

Dag2:

Söndagen är det uppstigning 0430 för att försöka hinna med fiske i gryningen. Vi har dagen till ära laddat upp med grillade revbenspjäll, inte den vanliga tunna sorten, utan de riktigt tjocka. Det är med barnsliga leenden och förväntansfulla blickar vi tittar på varandra när vi pratar om dagens matsäck som i övrigt även består av delikatobollar och Risifrutti. Det kommer bli bra! Vi öppnar med en revbensjällsfrukost och snart kommer första hugget på en westins 23 i öringfärg. Även andra och tredje hugget kommer på samma wobbler och vi riggar snart ut fler av samma modell. Men gäddorna håller ingen imponerande snittvikt. 3-4-5kg fiskar är det som hugger våra beten. När dagen är slut kan vi summera 6 gäddor och 4-5 bommade. Vi trailar hem och undrar om det blir något fiske på söndagen, det lovades regn snö och blåst. Vi bestämmer oss för att ta ett beslut när vi vaknar i morgon.

Dag3:

Vaknar av klockan 0430. En kraftfull höstvind försöker tvinga huset i rörelse och framkallar knakande fogar och vinande kanaler i skorstenen. Regndroppar, grenar och löv kolliderar okontrollerat med fönstren på ett kaotiskt sätt... En perfekt dag att stanna hemma, lyssna på stillsam höstmusik, tända en brasa, krypa under filten, bada bubbelbad och öppna en flaska vitt. Eller?, Nääääe, så jobbar vi väll inte? Bara att hoppa upp och starta bilen. Vädret var faktiskt inte så illa som det först verkade och vi är snart påväg, 24h macken får bistå med frukost, stora mosmenyn vid 0545. Underbart. Första fisken biter en 30 cm Jaxxon Gädda. Även andra fisken föll för samma wobbler och vi riggar snart ut fler. Fiskarna håller dock fortfarande ingen storlek, 4-5kg fiskar. Vi börjar tappa lite tron på vår taktik. En fiskepolare uppmuntrar med kommentaren "ett klent hjärta vinner sällan fager dam" eller om det var "fagers dam". Efter någon timme kommer äntligen ett lite bättre hugg! Fisken har huggit en 30 cm jaxxongädda och följer ganska snällt med mot båten. Fisken visar sig väga 9,1 kg och mäter in på strax över 105cm. En bild kommer om Elias skickar, annars kommer ingen bild. Bränner ett rejält hugg strax efteråt men det lossnar. Anar felkrokning, enorm tyngd med patetiskt små knyckar pekar åt det hållet, fisken högg samma jaxxongädda som de tidigare. Ingen mer fisk hugger och klockan är snart mörkt.

Vi konstaterar så smått att vi knappt ätit något under dagen men ändå inte är hungriga? Vi har knäckt nöten. Man ska äta massor tidigt av saker man vanligvis inte äter till frukost. Då blir man sådär lagom illamående mätt/välmående mätt hela dagen. Klockrent!

Elias kastar in handuken då han har annat att pyssla med på tisdagen. Jag bestämmer mig för att fiska själv sista dagen och spendera en novembermysig natt sovandes i båten. Innan sovandet måste jag dock tanka både mig själv och båten så jag åker mot närmaste by och kollar utbudet. Där ställs jag inför ett svårt val, efter att noggrant ha vägt för och nackdelar gick jag tillslut in i butiken till höger. Natten var inte så kall som man kunnat tro, även om morgonen var lite smärtsam att möta utanför sovsäcken.

Dag4:

Möttes av ett ganska fint väder, började fiska enligt planen, över de djupa områdena men huggen låter vänta på sig. Det dröjer till 12 innan första fisken hugger. Får två gäddor si snabb följd som föga överaskande väger 4-5 kg. Fiskarna hugger en Jaxxongädda och en Sjunk Super shad. Landar en gädda till i standardformatet på en vit westins innan jag med bitter röst försöker förklara för mig själv att jag inte kommer få nått mer den här expeditionen. Men likt den sista bilen på storgatan en tidig söndagsmorgon vägrar jag inse att det är försent. Fiskar in i skymningen utan minsta resultat. Livet är hårt och orättvist. Jag trailade upp och åkte mina 20+ mil hemåt på vägar bepansrade av underkylt regn. Kul resa.